Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
278
ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER.
På sid. 79 indelar författaren sjöarna i sjöar med och
sjöar utan aflopp och anför som exempel på det senare
slaget bl. a. Titicaca, som dock genom den rätt
betydande Desaguadero afbördar sitt vatten till Lagun a
de Pampa Aullagas.
På sidd. 80—82 har författaren en indelning af
sjö-bäckena från synpunkten af deras uppkomstsätt. Denna
indelning, som synes vara resultat af ett försök att
sammanställa Supan med Geistbeck, har ej utfallit lyckligt och är
snarare ägnad att förvirra än att reda begreppen.
Man kan (med både Supan och Geistbeck) indela
sjö-bäckena i A) sådana, där fördjupningen blott är så att säga
skenbar, d. v. s. där den uppkommit, genom . att på i det
hela oförändrad grund aflagringar skett af främmande
material (Aufschüttungsbecken); och i B) sådana, där
bäckenet är insänkt i marken (E i n t i e f u n g s b e c k e n).
De till afdelning A hörande sjöbäckena kunna åter
indelas i a) sådana, som bildats genom att en del afspärrats
genom en damm af något från annat håll ditfördt material
(D a m m b e c k e n), och i b) sådana, som bildats genom att
på en viss yta främmande material (gäller hufvudsakligen
moränaflagringar) uppstaplats ojämnt, så att här och där
större eller mindre fördjupningar bildats, hvilka sedan
utfyllts af vatten (W a 11 b e c k e n).
Hagmans indelning upptar A) uppdämda bäcken,
hvilka motsvara, hvad ofvan kallats Dammbecken, och B)
fördjupade bäcken, lika med Eintiefungsbecken.
Däremot har Hagman ingen plats för »Wallbecken», hvilken
sjöform dock i länder, hvilka som t. ex. Sverige stått under
inflytande af istiden, torde vara den allra vanligaste.
Indelningen är alltså för trång.
I det följande talar författaren visserligen om
»moränsjöar», hvarmed han tydligen menar det samma, som
Supan och Geistbeck kalla för Wallbecken, men påpekar
mycket riktigt själf, att dessa ej passa in under den förut
gifna indelningen. För öfrigt torde namnet moränsjö *) vara
behöfver det naturligen ej vara afdunstningen, som är den
hufvudsakliga anledningen till att en sjös vatten minskas. Detta kan ock
ske, genom att tillflödet minskas eller afloppet ökas.
*) Författaren använder på ett annat ställe namnet »morän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
