Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Disputation för akademisk tjänst eller
lektorsbeställning.
I tidningen Vårt Land har i år en skriftväxling ägt rum mellan
professor S—e och biskop U—m, där olika tankar yppat sig i fråga
om värdet och beskaffenheten af en inför teologiska fakulteten
ventilerad och bedömd afhandling såsom merit för lärarebefattning
• viel allmänt läroverk. Det synes oss, som kunde denna strid ha med
sig icke så ringa praktiska följder, om man på allvar ville reflektera
öfver hvad den innebär.
I Kungl. K. af d. 17 april 1892, införd § 142 af Univ:
tetsstat. uppräknas sådana, som ha rätt att offentligen disputera vid
rikets universitet. Här nämnas till sist — »sökande till akademisk
lärarebefattning — eller lektorsbeställning vid allmänt läroverk
för den afhandling, han såsom lärdomsprof utgifver».
Vi ha alltså kommit så långt, att dessa »lärdomsprof» blifvit i
lag och till rubrik skilda från hvarandra. Också lär praxis vara den,
att man i själfva anmälan måste ånge, huruvida afhandlingen gäller
det ena eller det andra. Fordom var emellertid tämligen allmänt
meningen den, att den, som t. ex. disputerat för akademisk
lärarebefattning (docentur eller professur), eo ipso ansågs skicklig att
handleda ungdom nära nog på alla bildningens stadier. Att få docenter
eller professorer som lärare i flickskolor eller högre läroverk, det
kunde vara något det! Och ingen vill väl förneka, att det kan vara
något stort, ifall nämligen den grundligare insikien i ett läro- eller
öfningsämne är förenad med de öfriga kvalifikationer, som
erfordras för kunskapers meddelande på lägre stadier.
Men då numera en noggrann arbetsfördelning börjat införas,
och en högt uppdrifven yrkesskicklighet inom hvarje speciell
arbetsgren kräfves inom andra områden och man ej utan stora svårigheter
kan öfvergå från den ena till den andra sysselsättningen ens inom
ett och samma yrke, så har man ock efter hand in praxi på
undervisningens område öfvergifvit den gamla teorien och föredragit att
äfven vid privatskolor använda af staten erkända elementarlärare,
som särskildt utbildat sig för undervisnings meddelande på ett visst
stadium.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
