Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANMÄLNINGAR OCH -RECENSIONER.
35 $
leke att utan förklaring använda termer sådana som
subordinati-ansk (sid. 28), interim (sid. 67), konventikel (sid. 81),
transcen-dens och immanens (sid. 82), justismord (sid. 89), patronatsrätt (sid.
93), sekularisera (sid. 95). Och när han någon gång anser sig be
hofva förklara en term, händer det, att förklaringen — förmodligen
återigen för korthetens skull — är så knapphändig, att
lärjungarna torde stå där ungefär lika kloka, som de voro förut.
Så t. ex. sid. 17: »För att kyrkan skulle kunna blifva ett
samfund af »idel rena» (katharoi, jfr »kättare»), borde den» o. s. v.
I åtskilliga fall händer det, att den förklaring eller utförligare
redogörelse, man väntar, visserligen kommer men icke på det första
ställe, där saken i fråga nämnes, utan i helt annat sammanhang ;
i och för sig kan ju detta mången gång vara i sin ordning, men då
bör också på det förra stället finnas en hänvisning till det senare
— och det har förf. försummat att gifva. Så t. ex. får man
kännedom om Luthers anställning vid universitetet i Wittenberg icke
i Luthers biografi, där läsaren lämnas i fullständig okunnighet
om orsaken till att teserna uppspikades just i den staden (sid.
61), utan först på följande sida i sammanhang med de biografiska
notiserna om Melankton. Sid. 71 talas om den oförändrade
Augs-burgiska bekännelsen, men först sid. 74 får man lära känna
innebörden af denna term. Samma sida (71) talas om »den apostoliska,
den nicenska och athanasianska bekännelsen», men först i bihanget,
således på ett ställe, som kanske aldrig läses, får man veta något
om den sistnämnda af de tre. Om den nicenska bekännelsen har
visserligen talats redan sid. 29 men på ett sätt, som icke stämmer
med verkliga förhållandet i fråga om dennas uppkomst, för hvilket
finnes en riktig redogörelse i bihanget . Sid. 74 f. talas om
Zwing-Ii och Kalvin, men först sid. 86-—88 får man reda på hvilka de voro.
Ett fall, där bristen på förklaring’ gör sig särskildt kännbar,
är ett par punkter af periodindelningen. Hvarför sätter förf.
Gamla tidens slut till 604? Hvarför får Medeltidens progress räcka till
1073? Det är icke min mening att bestrida möjligheten af en
sådan indelning; men hvartill tjäna årtalen för lärjungarna, då de
på intet sätt motiveras?
En tredje åtgärd för korthets vinnande är fullständigt
uteslutande af en del häfdvunnet stoff. Här måste ju stort utrymme
lämnas åt den individuella smaken, och jag vill därför fatta mig
kort på denna punkt. Jag nöjer mig med att påpeka en
omständighet, som särskildt förvånat mig; det är den ringa uppmärksam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
