Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANMÄLNINGAR
OCH -RECENSIONER. 35 $
mit med. Ty de äro alltför få och spridda och stundom alltför
underligt valda för att rätt passa in i bokens allmänna kompendiösa ton.
Hvad värde har det t. ex. att få veta, att franciskanerordens stiftare
var döpt till Giovanni men kallades Francesco, »emedan han i sin
ungdom lärt sig franska seder» (sid. 47), helst som orsaken till
namnskiftet är ytterst oviss? Eller hvartill tjänar historien om Jakob
Böhme och kyrkoherden i Görlitz (sid. 79)? Den belyser icke på
ringaste sätt den teosofiska åskådningen, hvarom det är fråga
i sammanhanget, utan dels Böhmes personliga saktmod, hvarom
förf. intet talar, dels det ortodoxa öfversitteriet. Är det månne
en tillfällighet, att just detta är så godt som det enda i hela boken,
som förf. anser behöfva illustreras för att bli riktigt inskärpt i
lärjungarnas minne?
Vidare har förf. förutsatt såsom bekanta från annat håll och
därför endast i förbigående utan redogörelse eller förklaring nämnt
en hel del saker, som eljest bruka tagas upp till verklig behandling
i en kyrkohistoria, Det är ju tydligt, att man kan hos lärjungarna
förutsätta dels en viss grad af hvad man brukar kalla
allmänbildning, hvartill bl. a. hör kännedomen om främmande ord, dels en
viss kunskap i den politiska historien. Och för öfrigt är väl boken
aldrig afsedd att användas annat än i sammanhang med
muntlig undervisning, som får fylla luckorna. Men författaren
har till den grad litat på dessa från andra håll gifna
förutsättningar och kompletteringar, att boken, betraktad såsom ett
helt för sig, pä många punkter har blifvit dels
osammanhängande, dels så godt som obegriplig för lärjungarna. Se här en liten,
ingalunda fullständig lista på sådant, som förf. sålunda anser sig
kunna förutsätta såsom bekant: »talandet med tungor» (sid.7),
det latinska korset (sid. 25), den alexandrinska och den antiokenska
skolan (sid. 2S f.), den romanska och den gotiska stilen (sidan 40),
inkvisitionen (sid. 43, 47 m. fi. ställen), Henrik IV:s Kanossafärd
(sid. 44, 96), interdiktet (sid. 45, 57), orsakerna till
tempelherre-ordens undergång (sid. 52), skärselden (sid. 54), Augustini
nattvardslära (sid. 57), humanismen (sid. 59), protestanternas
delning i ett lutherskt och ett reformert läger (sid. 66), Moritz
af Sachsen (sid. 68), Semlers ackommodationsteori (sid. 82),
rationalismens predikosätt (sid. 84), Kalvins predestinationslära
(sid. 90), testakten (sid. 92), mormonernas månggifte (sid. 109).
Naturligt är då också, att förf. har en stark tilltro till
lärjungarnas förutsättningar i frjga om ordförråd. Det generar honom alis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
