Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKOLANS STÄLLNING TILL RÄTTSTAFNINGSREFORMEN. 385
ekolan nu på grundvalen af den utveckling, som vunnits genom
skolordningarna af 1820, 1849 och 1859, intog i striden, var en helt
annan än förut. Allt ifrån denna tidpunkt börja nämligen skolans
män praktiskt deltaga i frågans utredning. Man behöfver blott
— för att icke tala om sådana män som Fryxell och J. L. Almqvist,
hvilka i tiden ligga före denna fejd — påminna om sådana namn
som Aurén, Gustrin, Dahlbäck, Hazelius, Humble, Gilljam,
Kindblad m. fi. för att inse, att skolans målsmän icke blott vaknat utan
ock visste sin plats i striden. Det var icke deras fel, att Kungl. Maj :t
genom Akademiens ordlista af 1874 — då 1 :sta upplagan utkom
— för en oöfverskådlig framtid fastslog det
historiskt-etymologi-ska stafsättet med starkt fäst hänsyn till »bruket».
Efter Rydqvists död 1877 hvilade vapnen en tid, och redan hade
under dessa få år Akademiens ordlista i flera upplagor fastställt
en stafning, som, åtminstone hvad den etymologiska principen
angår, förkastats t. o. m. af Leopold, men som i lojalt och
välmenande syfte ville bringa lugn och stadga på det ortografiska
området. Frågan var emellertid af den natur, att den icke kunde
själfdö, och klubbas ihjäl kunde den icke heller. Och nu inträffar,
att det just var skolan. som väckte frågan till lif igen. Uppslaget
gafs af Lyttkens och Wulffs stora arbete »Svenska språkets ljudlära
och beteckningslära», i hvilket alla hithörande frågor ägnades
en allsidig behandling. »Författarkoinbinationen», säger prof.
Tegnér, »måste anses lyckligt afpassad . . . .; den ene naturforskare,
den andra en språkman, den ene folkskoleinspektör och den andre
universitetslärare». Samtidigt härmed — det var 1885— tillsattes
en kommitté med uppdrag att granska folkskolans läroböcker,
och med anledning af dels nyssnämnda arbete, dels omnämnda
kommitté utgaf kanslirådet Gustrin en i reformvänlig anda
hållen skrift »Om reglementerad rättskrifning», och härmed vaknade
de gamla reformplanerna till lif, och en strid mellan de gamla och
det nya blossade upp, som påminner om den heta fejden mellan
Urban Hiärne och Jesper Svedberg under andra årtiondet af
1700-talet, men som vida öfvergår densamma genom den litterära
produktion, samtiden fick bevittna. Samtidigt härmed bildades i
Upsala det s. k. »rättstafningssällskapet,» och några af dess stiftare,
bland dem i främsta rummet Adolf Noreen och J. A. Lundell,
utvecklade i skrifter och föreläsningar en lika skicklig som energisk
verksamhet.
Det var icke nu mera den gamla envigeskampen mellan mot-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
