Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM DET KLASSISKA GYMNASIETS NÖDVÄNDIGHET. 433
För det tredje hänvisas på det stora inflytande, som en man
under sin uppväxttid otvifvelaktigt röner af att umgås med den
klassiska världens gestalter. Hvar få ett sannare begrepp om friheten
och rörligheten inom de högre lifssfererna? Huru mycket svårare
att söka och verkligen finna något liknande annorstäde !
Man talar om grekernas oerhörda genialitet, och detta med rätta.
Modern psykologi ser kanske understundom djupare in i
människohjärtat, men ingen modern framställningskonst uppnår de grekiska
mästarnas i förmåga att förbinda det stora med det enkla i
formgif-i lingen.
De invändningar, som kunna väntas, affärdas därefter, De äro
föl j ande:
Man kan genom öfversättningar vinna allt detta. Nej, det kan
man ej, och, äfven om så vore, så behöfva vi en skolform, som hos
oss håller kännedomen om latin och grekiska lefvande. Vi behöfva
detta för vårt folks skull och för åtskilliga bestämda lefnadsyrken.
En annan invändning: Det gifves viktigare saker än latin och
grekiska ; de utbilda ej för det praktiska lifvet. Men våra
naturforskare, ingenjörer och läkare, som till allra största delen genomgått
det klassiska gymnasiet, hafva alltid häfdat en rang plats bland
andra nationers. För vissa stora lifsuppgifter äro just latin och
grekiska det aktuella och praktiska. Slutligen, blifva kanske
logaritmer och koniska sektioner under det kommande lifvet
aktualitet-er för alla dem, som sysslat med högre matematik i ungdomen?
För att riktigt lära sig engelska och franska torde en del af vår
ungdom vara nödsakad att på fosterlandets altare offra den
nödvändiga tiden åt de klassiska språken. Det ensidiga fasthållandet vid
det praktiska och aktuella vore för skolan betänkligt.
En tredje invändning skjuter öfver målet, då det heter, att ur
detta studium ej framgår ett »Können» såsom resultat. Därför att
€n mätbar praxis ej kommer till synes här, följer icke, hvad man tror
följa. Ju mer man blir hemmastadd på det andligas område, desto
säkrare inser man, att allt. verkligt »Können» beror på andens
rikedom, erfarenhet och mångsidighet liksom ock på förståendets
konst. Denna förståendets konst vinner man väsentligen af
de klassiska språken.
Men, säger en fjärde, det är opedagogiskt att börja med de
gamla språken, som äro så svåra. Men allt lärande är svårt, och
egentligen finnes intet ämne, som alla anse såsom lätt. Det ges
ingen kungsväg till vetandet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
