Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Nordlund, K. P. Om undervisning i räkning. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190
K. P. NORDLUND.
Af dessa tecken är 12 det vanligast förekommande.
Endast de hela talen kunna alltid betecknas med siffror.
För betecknande af de öfriga talen, som äro dels bråk dels
irrationella, användas ett eller flera af de extra tecknen
3
jämte siffror, t. ex. (4:7), V7, (Vi 7 + 4), log38—1 o. s. v.
För beteckning af decimalbråk användes ett komma(,)
jämte siffror. Vid lösningen af uppgifter händer det
mycket ofta, att det tydligaste tecknet utbytes mot ett annat.
Om t. ex. uppgiften vore, att bestämma summan af,
skillnaden och förhållandet mellan V2 och 2/7, så utbytes den
förra formen mot och den senare mot Vu, då räknaren
lätt finner summan vara n/:u, skillnaden och
förhållandet 7A.
Af ofvanstående framgår, att de extra tecknen jämte
siffrorna användas för att i kortskrift återgifva dels tal, dels
i förening med likhetstecknet jämförelsesatser mellan tal.
Om uttrycket (4:7) säger t. ex. förf., att det utmärker
en »tecknad division». Denna tydning är ett nonsens, ty
icke har någon behof af ett tecken för en handling, som är
outförbar. För den, som anser, att de extra tecknen äro
tecken för anställande af vissa räkningar, är tydningen en
nödfallsutväg. Man har gripit till denna fras för att
skenbart stöda sina falska åsikter om ändamålet med de s. k.
operationstecknen. I algebran framstår ännu klarare, att
tydningen är förkastlig.
Förf. säger i inlägget på sid. 13, som finnes anfördt i
början af uppsatsen, att det endast finnes fyra
tankeoperationer (ordet tanke, som ej passar i denna sammanställning,
bör utbytas mot mekaniska, för att benämningen må blifva
exakt) med sina särskilda tecken. Verkliga förhållandet
är, att de »mekaniska operationernas» antal inom den
elementära talläran är obegränsadt. Utom sätten för
beräkningen af summor, skillnader, produkter och
förhållanden mellan tal hafva vi sätten att beräkna half-, tredjedels-,
femtedels-, sjundedelspotenser o. s. v. af tal, logaritmer
för tal med ett gifvet grundtal, talet, som har ett
uppgifvet tal till logaritm. I trigonometrien, som äfven hörer till
den elementära talläran, förekomma ytterligare räknesätt
för bestämmandet af Sinus, Cosinus, Tangent o. s. v. till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
