Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Nordlund, K. P. Om undervisning i räkning. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
192
K. P. NORDLUND.
När en tänkande lärjunge erhåller denna fråga, svarar
han med anlitandet af sitt naturliga förstånd: »Talet
3^-kan ej innehållas i det mindre talet 2.»
Under dylika omständigheter må man ursäkta
räkneboksförfattare, att de ej meddela definitioner, å
multiplikation och de bägge divisionerna, som gälla för så väl hela
tal som bråk. De meddela endast föreskrifter för
lärjungarne om sättet att erhålla svar på frågor, som de ej begripa,
samt endast upplysning om de latinska namnen på termer,
som höra till dessa räknesätt, såsom: multiplikator,
multi-plikand, dividend o. s. v. hvilka tjänstgöra såsom
lystringsord vid räknemekanismen.
Ledamöterna i den kommitté, som af k. m:t var
tillsatt för granskning m. m. af folkskolans räkneböcker m. m.,
ansågo sig likväl vara skyldiga att i sitt betänkandè lämna
definitioner å multiplikation och de bägge divisionerna.
Definitionerna hafva följande lydelse:
Att multiplicera år att söka antalet jör multiplikatorn,
när antalet jör ett helt är kändt.
Att dividera är 1) att söka antalet jör ett helt, när antalet
jör divisorn är kändt; 2) att undersöka huru många gånger
ett tal innehålles i ett annat.
Några definitioner å multiplikator och divisor
förekomma ej i betänkandetj hvilket är »betänkligt».
Kommitterade hafva försäkrat att dessa definitioner äro enkla och
lättfattliga. Hvad säger läsaren?
När man på detta sätt genom obegripliga och
abderi-tiska benämningar skapat svårigheter, förvånar man sig
öfver, att de flesta lärjungar känna motvilja och förlora
hågen för räkning. Min åsikt är, att intet af de ämnen,
som förekomma i skolorna, ligger barnen så nära som läran
om talen, om den behandlas på ett enkelt och naturligt
sätt. Redan i början kunna barnen lösa lätta sakuppgifter
med egna krafter, hvilket väcker deras intresse och håg
för räkning. Felet till att lärjungarna känna afsky och leda
för detta viktiga ämne har man således att söka endast
i undervisningssättet och ej i ämnets natur.
De förnämsta grundfelen äro:
i :o) Att man meddelar barnen namnen å siffrorna,
innan talbegreppet är rotfästadt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
