- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Fyrtioandra årgången. 1906 /
193

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Nordlund, K. P. Om undervisning i räkning. II

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

OM UNDERVISNING I RÄKNING.

193

2 :o) Att man använder latinska termer och uttryck,
som äro för barnen fullkomligt obegripliga i stället för
svenska, som de fullt kunna fatta.

3 :o) Att barnen föreläggas att lösa abstrakta uppgifter,
hvilka äro för dem, som sakna abstraktionsförmåga,
ofattliga, och därefter sysselsättas med sakuppgifter, till hvilkas
lösning de anlita sina ytliga och virriga mekaniska
kunskaper, hvilket i de flesta fall sker på den fördärfliga gissningens
väg. Att de stundom lyckas erhålla riktiga svar beror dels
på vårt utmärkta talbeteckningssystem, dels därpå, att
räkneboksförfattarne försiktigtvis ordnat uppgifterna
efter räknesätten. Att lärjungarne uraktlåta att föreställa
sig de storheter, som förekomma i uppgifterna, framgår
tydligt däraf, att de i sina svar utesluta måtten, hvadan
deras s. k. räkning blir ett onyttigt och intresselöst sysslande
med siffror. Då det för läraren är mycket lättare att
tydliggöra för barnen lösningen af en sakuppgift, i hvilken talen,
som ingå i storleksbestämningarna, få stöd af måtten, än
att bibringa dem en klar uppfattning af räkningen med de
abstrakta talen, så böra barnen till en början endast
sysselsättas med lösning af sakuppgifter. Därigenom blifva de
så småningom förtrogna med vårt måttsystem, och tillika
få de en naturlig och begriplig öfning i mekanisk
räknefär-dighet. -

4 :o) Att man ej tillräckligt begagnar sig af materiel
lämpad för omedelbar åskådning och användande. Följden häraf
är, att läraren måste genom förklaringar, som barnen
mången gång ej kunna fatta, lämna upplysning om sanningar,
som barnen själfva genom åskådning kunna finna.
Genom användning af lämplig materiel befordras i hög grad
barnens själf verksamhet, hvilket väcker och sporrar deras
intresse och är af stor vikt för deras andliga utveckling.
Att meddela lärjungarne-upplysningar i ämnen, .som de
själfva med anlitande af egna krafter kunna fatta, är ett
pedagogiskt fel, som förintar deras själftillit och föder hos
dem den tron, att de ej kunna-uträtta någonting utan hjälp.

Af betydelsen å benämningarna multiplikation,
division, multiplikator, multiplikand, divisor o. s. v. framgår
med full Ltydlighet, att den som uppfann dem, lämpade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:43:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1906/0201.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free