Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER.
35f>
saker, t. ex. att en linjes egenskap att skära cirkeln är projektiv och
dess egenskap att tangera likaså. Måhända kunde man på den
vägen fått någon sorts definition på tangent. Men nog härom. Jag
vill blott tydligt uttala min mening: det är för tidigt att på
realskolan inlåta sig på begreppet projektiva egenskaper och man nöje sig
med kongruent och likformig afbildning.
Men är detta sannt, då blir svårigheten ännu större att på
detta stadium bibringa kännedom om andra geometriska
transformationer, hvartill den matematiska geografien erbjuder rikt
material. Jag anser, att författarens i och för sig mycket förtjänstfulla
framställning om konstruktion af olika slag af gradnät öfverskrider
lärjungarnas krafter i realskolan. Saken bör förekomma å
gymnasiet, men erbjuder äfven där svårigheter.
§ 8 Sammanfattning. De anmärkningar, som ofvan framställts,
äro sålunda:
1 :a grupper af axiom uppställas, i hvilka de olika satserna innebära
samma sak} utan att det intima sambandet mellan dem antydes^§ 1):
2:o en del onödiga och triviala satser förekomma (§ 2);
3:o stringensen lämnar åtskilligt öfrigt att önska (§ 2);
4:o saker förutsättas, hvilka först bevisas längre fram, ett
tillvägagångssätt, som lätt inger läsaren en förmodan omencirculus vitiosus
(§ 3); (denna anmärkning gäller mera läroboken för
gymnasiet).
5:o samma saker upprepas flere gånger på olika sätt (§ § 2, 4 och 7)
6 :o lärobok och exempelsamling äro ej samstämmiga (§ 4)
7:o nya benämningar införas utan att de, sedan urminnes tider
häfdvunna, ens omnämnas (§ 5);
8:o införandet af begreppet irrationellt tal är allt för svàrfattligt ( § 6);
9:o en allt för vidlyftig kurs upptages, och gäller detta särskildt
a) Stereometrien,
b) koniska sektioner,
c) vissa geometriska transformationer: afbildningar af ett klot
på ett plan, projektiva egenskaper (§ 7).
Att hr Laurins böcker äga stora förtjänster, hvilka af många
anses uppväga omförmälda brister, visas bäst af den
omständigheten, att de användas vid flere realskolor och önskas definitivt
införda. För min del kan jag icke biträda deras mening. Jag
anser, att dessa böcker i sin nuvarande gestalt icke lämpa sig för real-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
