Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
; 8
MAGNUS LEMOINE.
några synpunkter, som jag tror skola bidraga till en
enhetlig uppfattning av elektricitetslärans olika företeelser.
Så som undervisningen ofta bedrives, förefalla t.ex. den
elektriska strömmens verkan på magneter och dess ömvändning,,
magneters verkan på elektriska strömmar,
elektromagne-tismen och elektriska strömmars verkan på varandra som
skilda saker, och dock kan det uppfattas som verkan av en
och samma grund, det magnetiska fältet omkring den
elektriska strömmen. Slutligen har skolan, om den vill fylla
sitt dubbla ändamål att meddela allmän medborgerlig
bildning och grundlägga de vetenskapliga insikter, som vid
universitetet och högre tillämpningsskolor skola vidare
utbildas, att ta hänsyn till den utveckling, elektricitetsläran
de sista åren erhållit. Jag har därför försökt visa, att
myc-ket mer av elektricitetsläran kan behandlas i skolan, än det
som våra läroböcker uppta. Särskilt synes kapitlet om
elektroteknik vara alldeles för styvmoderligt behandlat.
Nog är det väl en ren absurditet, att lärjungarne skola
lämna våra realgymnasier utan att ha det ringaste begrepp
om fasströmmarne, använda vid varje större
kraftöverföring, eller den vanliga spårvagnens konstruktion, men ha
suttit långa tider och räknat krångliga exempel på
batteriers koppling eller, för att ta en annan del av fysiken, på
strängars och öppna och slutna pipors övertoner. Vi må
hoppas, att den nya undervisningsplanen skall bringa bättre
förhållanden i våra skolor, så att det nya gymnasiet
förverkligar det mål, skolstadgan uppställt.
Elektrostatik.
Våra läroböcker i fysik behandla i allmänhet
magnetismen före elektricitetsläran. Det synes dock, som om de
elektrostatiska företeelserna skulle erbjuda lämpligare
tillfällen att införa kraftlinjebegreppet än de magnetiska.
Det är nämligen möjligt att ladda en kropp med en viss
elektrisk massa utan att behöva ta hänsyn till någon
elektricitet av motsatt tecken; något motsvarande är ej möjligt
på läran om magnetismen.
Sedan man gjort de vanliga försöken med
gnidnings-elektricitet och visat dess verkningar icke blott med fläder-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
