Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
; 10
MAGNUS LEMOINE.
Vi komma nu överens om följande: om det elektriska
fältets styrka i en viss punkt är k, tänka vi oss k stycken
kraftlinjer genom en yta av en kvadratcentimeter, ställd
vinkelrätt mot kraftens riktning. Är konduktorn sfärisk,
eller liten i förhållande till avståndet a och belägen långt
från andra elektriska kroppar, blir orten för punkter med
samma elektriska kraft en sfär,1) mot vilken alla
kraftlinjer gå vinkelrätt. Antalet kraftlinjer genom i kvcm är
m . . 0 01 . . m
genom en yta av A kvcm. ga således A stycken
(kraftflödet genom ytan A är A. och genom hela sfären
a
4 ti a2. ~ eller 4/rm stycken. Undersöka vi förhållandet
på en sfär, omslutande samma elektriska massa, med en
radie av 2 a, 3a..., befinnas alltid lika många
kraftlinjer gå därigenom. Var sluta då kraftlinjerna? Svaret
härpå fås av Faradays försök för att visa den fullständiga
fördelningen (den härför erforderliga bleckcylindern kan
göras av vilken plåtslagare som helst). Kraftlinjerna
fortsätta således, tills de råka en med den ursprungliga lika
stor mängd negativ elektricitet.
På kapitlet om elektrisk influens omtalas icke blott
fördelning i ledare, utan ock fördelning i dielektriska
ämnen, men framhålles naturligtvis skillnaden dem emellan:
i ledare rör sig elektriciteten fritt, i dielektrica endast
obetydligt och under uppväckande av krafter, som sträva att
återföra elektriciteten till dess ursprungliga läge (jämför
spända fjädrar!). Försöket med den söndertagbara
laddflaskan förklaras på detta sätt.
Magnetism.
Här bli de förr enkla förhållandena något mera
komplicerade, emedan nordände- och svdändemagnetism
alltid uppträda i samma stålstång. Den kraft, varmed en
nordpol påverkas i närheten av en magnet, blir en resultant
till frånstötningen från magnetens nordände och dragningen
*) Denna sfär är också en ekvipotentialvta, vilket naturligtvis
påpekas, när potentialbegreppet genomgås.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
