- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Fyrtiofjärde årgången. 1908 /
25

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER.

25

Nu åter säga förff. sid 71:

»Hjälpverben ä", äro o. s. v. bilda ofta tillsammans med ett
adjektiv ett predikat. Detta adjektiv o. s. v.»

Detta är ju en återgång till äldre tiders sätt att se saken, men
vi kunna ej inse, att något vinnes därmed. För öfrigt: om den
subjektiva predikatsfyllnaden räknas såsom en del af predikatet, så
måste man väl äfven göra detsamma med den objektiva.

Definitionerna äro i allmänhet korta och goda; särskildt gladde
det oss att i förra upplagan sid. 77 på sats finna den gamla, goda
definitionen: »en sats är en tanke, som är uttryckt i ord.» Jfr nu
sid. 5! Anmärkningsvärdt långn är dock definitionen på subjekt.
Den lyder (sid. 74^:

Subjektet är det ord i satsen, som säger:

vem eller vad det är, som gör något;

rem eller vad det är, som behandlas på något sätt;

vem eller vad det är, som har eller får något;

vem eller vad det är, som är eller blir något.

Vi tillåta oss att uttala den önskan, att en högst väsentlig
förkortning häraf måtte ske i en ny upplaga, som helt visst ej skall
låta vänta på sig länge.

Till de många förtjänsterna hos denna bok hör den. att man här
slipper höra talet om en »bestämning* af ett eller annat slag till ett
annat ord. Enhvar, som minnes, huru främmande det tyska
uttrycket föreföll en i ungdomen, kan också ej önska annat, än att
det ju förr dess hellre måtte bannlysas ur alla språkläror för barn.
I stället begagnas här »tilläggsord», hvilket säges gifva närmare
upplysning om sitt hufvudord (s. 70).

I fråga om interpunktionen ha förff. tydligen anslutit sig till
folkskolans. Eljest hade man nog icke funnit en kommatering
sådan sain denna: »Men, fastän du talar alldeles ...» (sid. 3). Här
skrifves ock: Följande påstående är gjort av Karl Aug. Ehrensvärd.
»Svenskarne äro en tung nation o. s. v.» (s. 95), ehuru man efter
första satsen väntade kolon.

Uppställningen och deri typografiska utstyrseln äro goda; dock
skulle det måhända ej skada att vara litet sparsammare med de
feta ^ stilsorterna.

J. N—r.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:44:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1908/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free