Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER. 24
betjänt af att finna mera vägledning i kommentaren än hvad den
nu lämnar. Dessutom äro noterna ojämna, ty, under det att en del
mera ovanliga ord och vändningar icke fått någon förklaring,
öfverraskas man ibland af att där påträffa rätt vanliga glosor och
uttryck, som upptagas i gängse skollexika. På grund häraf lämpar
sig boken bäst för kursivläsning, om den användes i skolor. Som
sådan är den emellertid alldeles förträfflig, och är det mig därför
ett nöje att på allt sätt hos alla lärarinnor och lärare rekommendera
den lilla, äfven hvad tryck och kostym beträffar, tilltalande
textboken. Som denna samling är betecknad med I, kan man hysa
berättigade förhoppningar, att fortsättning är att förvänta.
Glädjande vore, om de följande delarna ej länge läte vänta på sig utan
kunde utkomma i rask följd. Alla vänner af engelska språket och
litteraturen skulle blifva utgifvarinnorna tacksamma
härför,allrahelst om fortsättningen fullt förmår infria hvad början lofvar.
Harald Borg.
C. Cederschiöld och V. Olander, Svensk språklära
för folkskolor, Gleerups förlag. Lund 1906.
När vi för några år sedan anmälde första upplagan af denna bok,
sparades ej på erkännande. Den nu föreliggande andra, omarbetade
upplagan ändrar ej vår uppfattning, helst som i denna några
förändringar vidtagits, som helt visst äro förbättringar. Till dessa hör,
att det här ej längre talas om satsens byggnadsdelar, utan helt enkelt
om satsens delar, såsom af gammalt varit brukligt. En förändring
af tvifvelaktigt värde är den, att satserna i en mening ej längre
räknas efter de finita verben i denna. »En sats kan innehålla två
eller flera satsdelar af samma slag, såsom två subjekt, två
predikats-verb , två predikatsfyllnader o. s. v.,» heter det sid. 79, och bland
exemplen finnas följande: »Konungen hånade och skymfade Sigrid».
Om man ej längre får hålla sig till de finita verben, hvad skall man
då i detta afseende rätta sig efter? Förf. menar tydligen, att »
hånade» och »skymfade» äro liktydiga verb; men i detta och dylika fall
kan en annan finna en skiftning i betydelsen, och på det viset blir
meningens uppdelande i satser ofta något fullkomligt subjektivt.
Behandlingen af predikatsfyllnaden har ock ändrats. I förra
upplagan hette det s. 80: »Hjälpverben är, äro o. s. v. jämte några
andra verb förbinda ofta ett adjektiv med subjektet. Detta
adjektiv beskrifver subjektet och kallas predikatsfyllnad.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
