Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
; 70
MAGNUS LEMOINE.
betydelse för spänningsregleringen, säkerhetsmetaller och
elektricitetsmätare (wattmätare). Lärjungen kan
nämligen icke dra full nytta av ett besök på elektricitetsverket
utan att ha en aning om de olika apparaternas ändamål.
Slutligen är ej en antydning om beräkningen av en
likströmsmaskin ur vägen; ’efter det föregående ställer sig
detta till principen icke svårt. En hel del genom
erfarenheten vunna fakta, som behövas, ställa sig ej hindrande i
vägen för demonstration av principen. En intresserad
lärjunge finner dem för övrigt i handböcker x)
Växelströmmar.
Om Siemens induktor redan omnämnts, har man däri
fått exempel på en växelströmsmaskin av enkel
konstruktion. Man framhåller, att om en trådslinga roterar med
likformig hastighet i ett homogent magnetfält, såsom man
kan anta är fallet i Siemens induktor, kommer strömmen
att bli en s. k. sinusström, vilket begrepp åskådliggöres
med en grafisk framställning, en sinuskurva. Här är ett
ypperligt tillfälle att demonstrera självinduktionen
verkan: det ser ut, som om strömmen skulle ha en viss
»levande kraft», en viss »tröghet». Man uppritar
spänningskurvan vid öppna poler; kurvan för strömstyrkan skulle
därmed sammanfalla, om ej annat än det ohmska
motståndet funnes i ledningen. Självinduktionen åstadkommer
fasförskjutningen, vars betydelse framgår av strömkurvan
vid den grafislca framställningen (strömkurvan blir
»förskjuten» i förhållande till spänningskurvan).
Fördelen av växelströmmarna att lätt kunna
transformeras framhålles, och principen för en
växelströmtransformator genomgås naturligtvis.
Av växelströmgeneratorer kan en modern maskin
lätt till sin princip demonstreras. Man bör framhålla, att
samma maskin kan gå som motor, sedan den satts i gång
och fått en viss hastighet (synkronmotor), men att den icke
själv kan sätta sig i gång. Härav framgår, att det möter
*) Jämf. Dressel, sid. 718 (fullständig, elementär beräkning af
en seriemaskin).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
