Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112
HILDING SV ARTENGREN.
rialet löpande, så att det så småningom successivt kan
övergå från passiv- till aktivlistan.
Dessa ordförklaringar kunna vara av åtskilliga slag: dels
en ren definition, dels en allmän omskrivning, dels
synonymer och dels motsatta uttryck.
Vid ordförhör kan detta sätt användas så, att läraren
först framställer omskrivningen som fråga så, att lärjungen
har att svara med det ifrågavarande ordet. T. ex. wie
nennt man den gegenständ, mit dem man —–Svaret
blir då föremålet i fråga. Sedan kan man ju vända på saken
och be att få omskrivningen.
Petta ordförklaringssätt kan inträda snart nog på
begynnelsestadiet, får sedan allt större betydelse och blir
tillsist det huvudsakliga hjälpmedlet.
Nu något om lexika. Åtskilliga av våra hittills
använda ordböcker framställa språket som en summa av
Wörter. Om man t. ex bläddrar i Hoppes sv. t. skolordbok,
finner man väl ord som bolde, brylling, bösta, disyster,
dolma, dotation, drygsel, fjärsing, flaga, flarn, flau, fränka,
fälknäpp, gans, gara, gatt, gern, glinder, gnu, gnet, göpen,
hams, harpojs, has, heliofob, hen, hjalt, hämkedja, isabell-
färgad, jet, juft —■ –-— för att nu ta bara några stycken.
I sanning moderna ord ur en 15-årings standard
vocabu-lary! Söker man däremot efter några av språkets många
irrationella ordsammanställningar, blir man emellanåt
skändligen bedragen. Utan närmare undersökning kan man
ta för givet, att förhållandet är det samma med en hel del
av våra t. sv. ordböcker.
I en för skolan avsedd ordbok ■— den ska inte behöva
inträda förr än på mellanstadiet —■ bör endast the standard
vocabulary vara upptaget. Orden ska vara förklarade så
enkelt som möjligt på det främmande språket, med
tillhjälp av illustrationer, om så är nödigt. Så meddelas de
viktigaste synonymerna, därpå en konstruktionsavdelning,
som upptar ordet i dess förhållande till satsens olika delar.
Till sist en fraseologisk-idiomatisk avdelning.
Hur skall nu vidare ordmängden verkligen inläras och
fästas i minnet. Den frågan har något berörts i det
föregående. Härtill må nu fogas följande: Ett verkligt inlärande
av orden innebär ett skapande av fasta idéassociationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
