Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANMÄLNINGAR
OCH RECENSIONER.
125
är dock att kringgå lagen, ty stadgan bjuder, att man skall läsa Cæsar
eller andra i afseende på svårighet med honom jämförliga författare.
Ett fjärde sätt är att utbyta Ovidius mot en lättare skald såsom
Phædrus. Här lämnar stadgan fritt val, då den endast säger:
»exempelvis Ovidius». Man är således icke tvungen att taga en lika
svår författare. Byter man därjämte ut Cæsar mot Cornelius eller
Curtius, som väl äro något lättare, men dock med Cæsar någorlunda
jämförliga, så torde man kanske utan att behöfva öfveranstränga
lärjungarne eller ta saken alltför ytligt kunna hinna med det
föreskrifna. Anmärkningen, att Cornelius och Curtius behandla
grekiska och icke romerska förhållanden, saknar ali betydelse. Den
antika kulturen bör betraktas och studeras som ett sammanhängande
helt. Därför är det särdeles lämpligt att börja den historiska
latinläsningen med stycken ur Greklands historia för att sedan
öfvergå till den romerska. Skulle man vid latinstudiet ängsligt undvika
stycken med grekiskt innehåll och ensidigt hålla sig till rent
romerska beståndsdelar, så måste man t. ex. vid läsningen af Ovidius
förbigå de vackra grekiska sagorna och i stället läsa om de alban ska
konungarne, om Numa och Egeria o. s. v.
För att nu efter denna något långa inledning komma till det
föreliggande arbetet, så synes det mycket lämpligt såsom läsning i
första ringen, om man där först läst någon mindre elementarbok.
Däremot synes bokens läsning i andra ringen icke vara förenlig med
stadgans ordalydelse, ty för det första är icke Lhomond en romersk
»författare» och för det andra är hans arbete i svårighet icke på
långt när jämförligt med Cæsars. Men boken är särdeles lämplig
till ferieläsning från första till andra ringen. Och det bör
framhållas, att ferieläsning vid latinstudiet bör intaga en viktig plats.
Latinarne komma snart nog att bli ganska fåtaliga, ungefär de samma
som läsa grekiska. Men hvad som förloras i mängd, kan man vinna
i fråga om lärjungarnes begåfning och intresse. Helt visst kan man
påräkna, att bland latinarne finna flera med det intresset för sitt
hufvudämne, att de alltid under sommarferierna läsa feriekurs i
latin.
Jag har nu att framställa några detaljanmärkningar. I
kommentaren sid. 1 säges om vestalerna:» Dessa måste lova att leva ogifta,
så länge de tjänade Vesta; den vestal, som bröt löftet, blev levande
begraven.» Men de kunde nog drabbas af detta straff, fastän de
inte gifte sig. Sid. 11 säges om Quirinalis:» heter nu Monte Cavallo.»
Höjden kallas nu Monte Quirinale, och benämningen Monte Cavallo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
