Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER.
137
för realskolan, är omsorgsfullt utarbetad, så synes mig denna
lärobok få svårt att stå sig i konkurrensen med all den kemiska litteratur,
som nu uppväxer på detta område.
I samband med denna kurs i kemi har författaren utgifvit
» Uppgifter för lärjungearbeten i naturlära, klass 5. Denna bok
omfattar: arbeten i fysik sid. 2—15 och arbeten i kemi sid. 16—38. Å
varje blad i boken har texten tryckts blott på ena sidan; andra sidan
är sålunda avsedd för laboranternas anteckningar. En i mitt tycke
mycket god anordning.
S. F.
Grundlinjer i kemi av A. Nordgren. Andra upplagan.
I förordet säger författaren, att han avsett denna lärobok i
första hand för lantmannaskolor och för folkhögskolor, där något
större utrymme lämnas åt undervisningen i kemi. Författaren
har dock tänkt sig, att den även skulle kunna användas» vid den
första kemiundervisningen i allmänna läroverk». Härmed avser
författaren tydligen kemiundervisningen i realskolan.
Läroboken omfattar en kurs i oorganisk kemi sid. 5—sid. 65
och en i organisk sid. 67—sid. 91. Sidorna 5 —14 utgöra en inledning.
Här få lärjungarne först göra bekantskap med enkla och
sammansatta kroppar; därefter kommer ett omnämnande av kemiska
beteckningssätt, därpå avhandlas vätet och vattnets sammansättning
och inledningen avslutas med ett kapitel om molekyler och atomer.
Med tillhjälp av Gay-Lussacs volymlag och Avogadros hypotes visar
författaren, att molekylerna av de enkla kropparna väte, kväve,
svre och klor kunna uppdelas i halvparter, vilka kallas atomer. Nu
väntar man sig, att författaren låter dessa atomer på vanligt sätt
betecknas mecl bokstäver, således låter H beteckna en atom väte,
Cl en atom klor, HCl en molekyl klorväte; men så är icke fallet. I
stället får man veta, att H är tecknet för en atomvikt väte »H=l» ;
Cl är tecknet för en atomvikt klor » Cl = 35,5» o. s. v. Och HCl är
en » formel» för klorväte. Nog är väl det förra uttryckssättet
betydligt åskådligare än det senare, förutom det att det korrekt anger
kemisternas åskådningssätt. Och hade författaren här låtit
bokstäverna vara beteckningar för atomer, hade han icke haft behov
av sitt föregående kapitel om kemiska beteckningssätt, som synes
mig ha kommit på orätt plats.
Man bör enligt mitt förmenande använda ordet »formel» så
sparsamt som möjligt vid kemiundervisningen. Formler äro nO
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
