Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER.
2 17
Författaren vill icke antaga det atomistiska åskådningssättet.
Detta medför, som jag påvisade viel recensionen av den första
delen av läroboken, att stora partier av den organiska kemien
omöjligen kunna förklaras Till ex., hur skall en lärjunge få en
klar föreställning om alkoholens sammansättning, alkoholens
* formel»: C2H5OH (sid. 88) eller ättiksyrans: HOCOCH3
(sid. 90)? Varför skola de 17 viktsmängderna syre och väte i den
förra avskiljas från de övriga viktsmängderna väte och kol? Och
än mera, varför skola 16 viktsmängder syre i två omgångar jämte
1 viktsmängd väte och 12 viktsmängder kol avskiljas i den senare
från de andra viktsmängderna? Endast det atomistiska
åskådningssättet kan lämna förklaring härpå av det enkla skälet, att
hela beteckningssättet är byggt på denna åskådning. Å sid. 99 få
lärjungarna göra bekantskap med de isomera kropparne
mjölksocker, maltsocker och rörsocker, tre olika kroppar med samma
» formel». Hur förklara detta utan användande av den atomistiska
åskådningen?
Genom frångåendet av den atomistiska åskådningen nödgas
författaren icke blott att avstå från förklaringen över alla slag av
isomera föreningar utan ock att lämna egendomliga upplysningar
och uppgifter. Så t. ex. säger författaren å sid. 89 * alla alkoholer
innehålla kol, syre och väte, men inga andra grundämnen» t Kan
det sägas vara någon som hälst beskrivning på eller karaktärisering
av alkoholer att säga, att de innehålla kol, syre och väte, då
kar-bonsyror, aldehyder, etrar, sockerarter m. m. likaledes innehålla
dessa grundämnen? Och vad tillägget »men inga andra
grundämnen» beträffar, så överensstämmer det icke med kemisternas
sedvanliga nomenklatur. Vända vi oss till en sådan auktoritet
som V. Meyer — här måste man följa auktoriteterna ■—, så finner
man i hans Lehrbuch der organischen Chemie inom kapitlen om
alkoholer, sådana föreningar som dikloretylalkohol,
trikloramyl-alkohol o. s. v., och vända vi oss till det största uppslagsverket i
organisk kemi, nämligen Beilsteins Handbuch der organischen
Chemie, finna vi liknande namn, t. ex. nitroetylalkohol,
jodamyl-alkohol, dicyanpropylalkohol o. s. v.
Vidare vill jag påpeka författarens säregna sätt att uppställa
definitioner eller att använda vissa kemiska uttryckssätt i annan
bemärkelse än den vedertagna. Till ex. författarens sätt att
definiera explosion. »En explosion är i de flesta fall en ögonblickligt
förlöpande förbränning; en sådan är endast möjlig därigenom, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
