Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
186
ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER. 2 17
det exploderande ämnet själv innehåller tillräckligt med syre för
förbränningen». Klormonoxid, jodkväve, acetylen kunna
explodera; likaså en blandning av väte och klor. Om man också skulle
kunna kalla väte-klor-blandningens explosion en förbränning,
kan man dock omöjligen så kalla jodkvävets, klormonoxidens
eller acetylenens explosion. Explosionen karaktäriseras väl icke
av en förbränningsprocess utan av ett hastigt förlöpande
gasutvecklings- eller gasutvidgningsfenomen. Detta fenomen är det
väsentliga och bör såsom sådant framhållas; att fenomenet kav
betingas av en förbränning, är en sak i andra hand. Framhåller
man endast detta senare, blir framställningen dunkel och
vilseledande. Som exempel på författarens sätt att använda kemiska
uttryckssätt i annan betydelse än den av kemister vedertagna vill
jag taga hans användning av ordet torrdestillering. Sid. 82 säger
nämligen författaren: benzolen torrdestillerar av hettan i
vätgas-lågan och avskiljer fritt kol. Sid. 83 förekommer vidare: benzol
och etylen i lysgasen torrdestilleras i lågans inre; och å sid. SO.
där författaren avhandlar förbränningsvillkor och
förbränningsprodukter, förekommer följande: »acetylen sönderdelas vid
glöd-hetta i kol och kolfat t igare kolväten d. v. s. undergår en
torrdestillation.» Kallar man dylika de kompositioner torrdestillering
då bli så gott som alla sönderdelningar på torra vägen
torrdestillationen ss. kalkbränningen Men låtom oss nu betrakta ett par
processer, kemisterna av gammalt kallat torrdestillationen med
vilka författaren inleder denna delen af sin bok, nämligen
torrdestillering av trä och av stenkol. Vi finna, att vid båda
operationerna erhålles ett destillat, i förra fallet tjära, träsprit och ättika,
i det senare åter stenkolstjära och gasvatten. En torrdestillering
bör väl vara ett slag av destillering. Torrdestillering i motsats
till destillering av en vätska eller i motsats till destillering med
vattenånga o. d. Och vid varje destillering erhålles ett. destillat
(en vätska).
Inom kapitlet om kemisk energi och värme förekommer (sid.
109) följande: »En del kemiska förlopp förbruka värme.
Acetylen kan direkt framställas av kol och väte, om en vätgasström
får passera fram mellan ett par kolspetsar i en elektrisk ljusbåge.
Då acetylen starkt upphettas, sönderdelas den i kol och
kolfatti-gare kolväten. Därvid frigöres värme, vilket svnes därav, att
kolet råkar i glödning i samma ögonblick det bildas. Detta
värme måste hava upptagits, då acetylenen bildades. Vore det ej så,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
