Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
224
ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER. 2 17
ligen åt gymnasialstadiet, och först i slutet af plangeometrien, sid.
143, lämnas en öfversikt af olika arter af geometriska satser. En
framställning af geometrien i öfverensstämmelse med
ofvannämnda principer, som läroboken sökt fullfölja, lämpar sig kanhända
också bäst för den läsekrets, för hvilken arbetet är afsedt,
nämligen realskolor, en del flickskolor samt en del seminarier.
Uraktlåtenheten att klart fixera, hvilka hjälpmedel man må
i särskilda fall begagna vid behandling af en förelagd sats, utgör
emellertid en svaghet hos arbetet. Utom de euklideiska
hjälpmedlen, linjal och passare, har författaren nämligen upptagit gradskijva
(transportör) samt en graderad linjal. l)e sistnämnda hjälpmedlen
äro dock ej afsedda att användas vid alla tillfällen, men då förf.
ej sagt ifrån, när de äro tillåtna, vet man icke, när meningen är.
att en uppgift skall lösas exakt medelst räkning, eller när lösningen
skall ske medelst mätning. Stundom är det senare sättet det enda
möjliga, stundom kan lärjungen begagna båda sätten. Förf.
använder samma uttryck, s beräkna- , när det är fråga att finna
svaret direkt genom mätning på en konstruerad figur eller som
resultat, framgånget ur räkneoperationer med data erhållna genom
mätningar på figurer, som då meningen är, att svaret skall erhållas
exakt genom verklig räkning med gifna storheter utan mekanisk
mätning med användande af graderad linjal eller gradskifva. Några
sådana fall må anföras: sid. S9 ex. 41; sid. 110 ex. IS, 19: sid. 111
ex. 36: sid. 112 cx. 37 m. fi.; sid. 149 ex. 39, 40, 41 : sid. 170 ex. 11,
14 o. s. v.
Denna hopgyttring af rent matematiska operationer och
mekanisk mätning på gifna eller genom konstruktion vunna figurer
har föranledt, att framställningen vid något tillfälle blifvit,
lindrigt sagdt, mindre tillfredsställande. För visso bör en lärjunge i
realskolan lära sig att uren planritning i en viss skala genom mätning
bestämma ett afstånd eller en vinkel, och det är en stor förtjänst
hos arbetet, att öfningar i dessa saker förekomma, men han bör
också lära sig inse, att det ges fall, då denna geometriska metod är
afgjordt underlägsen den aritmetiska. Ett sådant fall är, när det
är fråga om små vinklar eller sådana nära 90 . Förf. säger (sid;
133), att man med kännedom om månens horisontalparallax 0 Ö7’
kan genom mätning på en figur bestämma månens afstånd. I
detta fall och i än högre grad, då det gäller att bestämma månens
storlek (sid. 134) — förhållandet mellan månens angulära radie och
horisontalparallaxen är 0,273 — blir skalan allt för liten, för att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
