Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
274
genmälen,
utan denna borde i stället, som t. ex. hos Ostwald, begagnats
termen »förenings vikt».
Ree. anmärker vidare på användningen av uttrycket » formel»
för beteckningen av de kemiska föreningarna och reaktionerna.
Aven här gäller det, att uttrycket är hävdvunnet. Jag hänvisar
till nyss citerade arbete av Cleve (sid. VII: » Genom
sammanställ-ning av tecknen för grundämnena erhåller man formler för
föreningarna».) Widman, organisk kemi (t. ex. sid. 10, 2: a uppl),
W. Abenius, Oorganisk kemi (t. ex. sid. 68:» Av ammoniaks formel
H3N–-»). Jag kan heller ej se någon sådan väsensåtskillnad
mellan t. ex. uttrycken v = 1/2 gt2 och H2O att det förra, men ej
det senare skulle få kallas formel. I båda fallen säga uttrycken, att
ett lagbundet kvantitetsförhållande råder mellan de storheter, som
de enskilda bokstäverna i uttrycken beteckna. I senare fallet ju,
att vatten består av 2 delar väte och 16 delar syre eller, om man
vill uttrycka det så, att en molekyl vatten består av 2 atomer väte,
som tillsammans väga 2, och 1 atom syre, som väger 16. Jag
finner det därför inte alis intetsägande att » svavelsyrans formel är
H2SO4». Men jag inser icke, att konsekvensen skulle nödga
någon att använda ett sådant uttryckssätt som re c. supponerar i
sitt exempel om be nzolnit re ringen.
Anmälarens råd att överföra kapitlet om elektrolys till
inledningen tillåter jag mig också göra invändning mot. Mig synes det
vara pedagogisk misshushållning att i början av en lärobok eller
överhuvud taget på ett ställe hopa mera teoretiskt och därför för
lärjungarna svårfattligare stoff än nödigt är. En teori bör föregås
av något av det empiriska material, som den skall stödja sig på,
och den torde knappast ha något i läroboken att göra, förr än den
behöves som förklaringsmetod.
Ali Nordgren.
Genmäle till Aug. J —n.
Uti femte häftet af Pedagogisk Tidskrift för 1908 har F.
Landahl, Kort översikt av kyrkohistorien, för realskolornas behov
omarbetad av Sven Sjöblom, Göteborg, N. P. Pehrsson, 1907,
blivit föremål för en granskning af Aug. J—n, som jag ej kan lämna
obesvarad.
Det förefaller besynnerligt, att granskaren gifvit sig in på sin
uppgift utan att hafva tagit reda på den ursprungliga formen af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
