Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
genmälen.
273
de föda ungar», finna ej nåd för lektor Malmes ögon.
Blomväxternas fröämnen äro dock med en näringsledande sträng förbundna
med moderväxten, liksom däggdjurens foster genom
nafvelsträng-en får näring från moderdjuret. Jag finner i denna analogi (som
alis icke innehåller någon naturfilosofi à la Schelling) en enande
synpunkt, utan att jag tillägger den något öfverdrifvet värde.
Lektor Malmes intresse för krokodilers och huggormars afföda och
deras behandling i en blifvande Biologi I, kan jag icke nu stilla.
Jag tillåser mig blott att citera (Lektor M. tycker ju om citat på
latin): Natura non facit saltus.
Jag tror mig i det närmaste hafva upptagit lektor Malmes
alla anmärkningar och vill för min del ej vidare förlänga
diskussionen här, men står under det gemytliga samtalets form till vidare
disposition. Hvarje berättigad anmärkning, äfven de formella,
betraktar jag som en tjänst. Knut Bohlin.
Genmäle till S. F.
Emot marshäftets anmälan av min lärobok,» Grundlinjer i kemi»,
vore jag tacksam att få göra ett par invändningar av principiell art.
Ree. anmärker först på att jag låtit de kemiska tecknen
betyda ej atomer utan atomvikter. Och han menar, att det förra
skulle mera korrekt angivit kemisternas åskådningssätt. Det var
ju dock just det principiellt nya med Berzelii kemiska tecken, att
de fingo ej blott som de förut begagnade tecknen en kvalitativ utan
också en kvantitativ betydelse, d. v. s. att bokstäverna blevo
tecken för atomvikter. Att det uttryckssätt jag använder icke heller
är något ovanligt i lärobokslitteraturen är lätt att övertyga sig om.
Jag tillåter mig endast citera ur Cleves»Lärobok i kemiens grunder»
(4:e uppl., sid. VII): »Man betecknar atom vikterna med den
första bokstaven eller de första bokstäverna i grundämnenas latinska
namn. Vätets atomvikt H betyder sålunda 1, syrets atomvikt är
16 och tecknas O — —»
Jag skall gärna medge, att uttrycken i fråga kunde vunnit
större åskådlighet, om än ej större korrekthet, om det t. ex. sagts:
H betecknar en atom väte, och denna väger 1, O en atom syre,
och denna väger 16» o. s. v. Men månne icke det uttryckssätt
som begagnas utan svårighet kan tydas så i den muntliga
framställning, vars stöd läroboken skall vara? Det bör ju observeras,
att uttrycket atomvikt förutsätter begagnandet av atom hypotesen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
