Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
305 anmälningar och recensioner.
liga sätt, varpå förf. meddelar allmänheten de viktigaste
resultaten av forskningsarbetet inom sitt fack. Jag säger allmänheten,
ty ehuru boken säkerligen närmast är avsedd för realskolans behov,
så är det väl inte en händelse, att titeln därom inte säger någonting.
Boken förtjänar i själva verket spridning även bland de många
utanför skolans område, som ha intresse för hithörande frågor men
inte däremot svarande kunskaper.
En och annan detaljanmärkning har trängt sig på mig vid
läsningen av boken. Sid. 7 säges » den inåtvände Isaks liv ingalunda
vara främmande för den djupa innerlighet, som är så utmärkande
för Psaltaren» . Är inte detta att inlägga för mycket i det lilla, som
berättas om Isak? — Från domaretiden nämnes ingen person mer
än Debora och Rut; är inte ändå Gideon alltför typisk för tiden
för att förbigås? — Sid. 23 nämnes Jabes, utan att läget på något
sätt antydes; inte heller finnes staden utsatt på någondera av
kartorna. — Skildringen av Sauls död och tacksamheten hos
invånarna i Jabes (sid. 24—25) skulle ha vunnit i åskådlighet, om det
sagts, var den olyckliga drabbningen stod. — Namnen Jahve och
Herren växla på ett till synes nyckfullt sätt; särskilt tydligt
framträder detta på övergången mellan sid. 26 och 27. — Sid 30 talas
om Ofir utan något slags geografiskt bestämmande. — Sid. 36
saknar berättelsen om Elia verklig avslutning. Läsaren, som i det
föregående läst om profetens hotelser mot konungaparet och de
faror, för vilka han utsatte sig genom sitt frimodiga uppträdande,
undrar ovillkorligen: hur gick det då till slut med Ahab, Isebel och
Elia, gingo olycksprofetiorna i fullbordan, slapp profeten undan?
— Sid. 49—50 är Immanuelstecknet ganska oklart framställt. —
Hesekiel är alltför knapphändigt behandlad, då man inte får veta
mer om honom, än att han »kraftigt understödde omsorgen om
offer och andra ceremonier» (sid. 67).
Allt detta är strödda detaljer utan sammanhang med bokens
plan och utan väsentlig inverkan på dess värde. Det sistnämnda
gäller också en genomgående anmärkning, som jag skulle vilja
framställa mot bokens utstyrsel, nämligen att dess — i stort sett
både väl valda och väl utförda — illustrationer sakna
ursprungsbeteckning. Det bör väl ingå i uppfostran till historisk
uppfattning, att lärjungarna vänja sig vid att kritiskt värdera bilder, lika
väl som andra historiska källor. Och därtill behövs, att dessa ha
ursprungsbeteckning, möjligen med undantag av sådana
landskapsbilder, som uppenbarligen äro direkt efter verkligheten, och vilkas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
