Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om rötter, pötensër och logaritmer.
363
sänkande i de förras verk, så borde med densamma ända
från början förenas en sträfvan att förstå de senare. En
samling reproduktioner af hvad ett land frambragt af hög,
bildande konst och ett antal sådana verk, som kunna
förbereda deras förståelse, t. ex. konstnärliga bilderböcker,
höra till hvarje god samling af dess literära alster.
Vid anläggandet af en samling konstreproduktioner
torde framför allt utvecklings- och jämförelsemomenten
böra beaktas. Man tänker sig icke in i ett konstverk, man
försänker sig i det. En sådan försänkning förmedlas ej
genom ord utan genom åskådning. Taga vi t. ex. en man
som Alfred Rethel. Höjdpunkten betecknas af hans verk:
»Der Tod als Freund», »Der Tod als Würger» och »Der
Todtentanz». De karakteriseras af den fulländade
harmonien mellan germansk innerlighet och italiensk
linie-skönhet. Blicken för denna syntes, af så utomordentlig
vikt i uppfattningen af den tyska andan, vinnes bäst
genom att betrakta konstnärens sträfvan mot densamma
i dess olika faser, representerade genom bilderna: »Daniel
in der Löwengrube», »Auffindung der Leiche Gustav
Adolphs» och »Die Justitia über dem Mörder
herschwebend». Vidare genom samme konstnärs jämförelse med
Dürer och Bonelius, hos hvilka den hårda linien ännu Witter
i handen, och en sammanställning af alla tre med italienska
renaissancemålare. Utvecklingen hos Rembrandt är också
synnerligen karakteristisk och ger en ny sida af den
germanska egenarten.
Nästa gång skall jag utbreda själfva materialet till
påseende, därvid likväl inskränkande mig till det tyska
språkområdet.
Om rötter, potenser och logaritmer.
Af Edvard Göransson.
En matematiker, hvars omdöme jag skattar högt,
yttrade till mig i slutet af 1880-talet, då han själf nyss
genomgått sitt profår: »I hela skolmatematiken är det
intet kapitel, där bristerna i framställningen från veten-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
