Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dogmatikundervisningen i gymnasiet,1)
Några reflexioner av A. Arnman.
Intet läroämne i skolan är i våra dagar så svårt att
lägga till rätta för undervisningen som kristendomsämnet.
Särskilt bli dessa svårigheter märkbara vid den egentliga
dogmatikundervisningen i gymnasiet, där skiljaktigheten
mellan läroämnets beskaffenhet och lärjungarnas intressen
lätt blir så stor, att undervisningen rent av kan synas i
det hela misslyckad.
Att så ofta varit och är fallet, torde ej kunna
bestridas. Hur ofta måste ej kristendomsläraren i gymnasiet
särskilt vid dogmatikundervisningen finna sig i att i bästa
fall ha blott en eller ett par intresserade lärjungar i varje
klass, medan de övriga låta undervisningen gå över sig
utan märkbart intryck. Flertalet betraktar den såsom
någonting tämligen onödigt, som man dock måste
underkasta sig, därför att lässchemat så bestämmer.
Denna intresselöshet måste mana varje
kristendomslärare att på allvar sätta sig in i frågan om vad som bör
göras, för att dogmatikutider visningen verkligen skall
vinna gehör hos lärjungen.
*) Då den nyligen fastställda skolstadgan gjort ämnet
kristendom obligatoriskt, har här ej diskuterats frågan om ämnets valfrihet
eller rent av uteslutande från läroplanen. Det vore också utan tvivel
synnerligen olyckligt, om religionsundervisningen skulle utlämnas åt
privat godtycke. Rörande denna fråga anbefalles till studium D:r S.
A. Fries’ uppsats i n:o 39 av Religiösa och kyrkliga frågor,
Lärdomar från den högre och lägre religionsundervisningen i Nederländerna.
Man får i denna uppsats en livlig föreställning om kristendomens
uppfostrande och förädlande inflytande och om nödvändigheten av en
av staten ordnad religionsundervisning. Holland saknar en sådan,
och denna brist visar sig också bl. a. i en stark tendens till
materialism och en stor sedlig och religiös förvildning. — Jfr till denna
fråga också Olav Kring en, Kyrkan sedd från socialistisk synpunkt,
där han i avd. Frikyrkan ger en drastisk men säkerligen träffande
skildring bl. a. av Amerikas (fri-)kyrkliga förhållanden. Lärorik är
också den kyrkliga utvecklingen i Frankrike.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
