Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dogmatikundervisningen i gymnasiet. 401
är till sitt väsen rent religiös, medan den senare, lika långt
som den är sin princip trogen, måste karaktäriseras såsom
i grunden irreligiös. Sådan ter sig vid nödig förenkling den
motsats i vilken religionsläraren först har att träffa ett
avgörande.
Det är värt att lägga märke till, att denna motsats ej
är detsamma som en motsats mellan religion och vetenskap
över huvud taget. Vetenskap är möjlig från begge
ståndpunkterna. Ingen vetenskap är förutsättningslös. Även
när en exakt naturforskare sammanfattar sina resultat
till en teori, grundar sig hans teori på den tysta
förutsättningen att han verkligen genom sina observationer kan
komma åt verkligheten. I än högre grad gäller detta, om
han på grundval av sina teorier vill bygga upp en hel
världs-och livsåskådning. Striden står ic’ke mellan religion och
vetenskap, utan mellan religionen och den om sin
begränsning icke medvetna vetenskapen. En vetenskap
som verkligen hunnit till »kritisk självbesinning» ställer
sig ej hindrande i vägen för religionen utan räknar
tvärtom även med denna såsom ett faktum.1)
Valet mellan de båda ståndpunkterna bör för en
religionslärare icke vara svårt. I samma mån som han själv
lever ett religiöst liv, måste han ställa sig på religionens
sida och giva sin livsåskådning såväl som sitt liv en religiös
Inom den nyaste filosofien visar man också mer ocli mer
förståelse av religionen och dess betydelse. Så är ju i någon mån
redan fallet med Hoff ding. Än mera gäller detta om JK. Euchen och
hans svenske själsfrände V. Norström. Även Friedrich Paulsen,
som i övrigt står på en helt annan ståndpunkt än de sist nämnda,
uttalar sig i samma riktning. »Jag tror icke», skriver han bl. a.,
»att mänskligheten någonsin skall inskränka sitt inre förhållande till
verkligheten inom den vetenskapliga kunskapens gränser. Vore
människan ett rent intellektuellt väsen, då skulle hon låta nöja sig med
de brottstycken av kunskap, som den vetenskapliga forskningen så
småningom samlar. Men hon är icke blott och bart förstånd, hon
är också och framför allt ett viljande och kännande väsen. Och i
denna sida av hennes väsen har religionen sina djupaste rötter. »De
metafysiska problemen, övers, av Fredr. Böök, Bonniers förlag 1904,
sid. 7. Denna bok, som knappast genom sin titel förmår påkalla
kristendomslärarens uppmärksamhet, är värd ett särskilt påpekande.
— Arthur Balfour’s Trons grundvalar ha säkerligen de flesta
kristendomslärare tagit kännedom om.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
