Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
409 grekiska linjens studentskrifningar.
försäkrar hvar och en rätt att efter flyttningen till tredje i
ringen bortvälja ett eller två ämnen hvilka som helst utom
kristendom och modersmålet, såvida de i högsta ringen ’
tillsammans ej upptaga mer än sex timmar i veckan. Äf- ,
ven i föregående klasser och ringar utgöra underbetyg i ett
eller två ämnen utom modersmålet enligt § 36 icke hinder
för uppflyttning, såvida kollegiet på grund af lärjungens
insikter i andra ämnen finner honom böra flyttas.
Tillser man nu, huru saken i verkligheten gestaltar
sig för den, som läser grekiska, finner man, att han är
förhindrad att bortvälja 1) kristendom och modersmålet, 2)
latin och tyska (för skrifningarnas skull). Däremot måste
han bortvälja matematik och teckning, äfven om han för
dessa ämnen skulle ha goda anlag och gärna skulle önskat
fortsätta med dem för att hafva valet af lefnadsbana vid
studentexamen mera fritt och icke vara alldeles utestängd
från den mångfald af offentliga och enskilda yrken, till hvil- |
ka i våra dagar matematiken allena bereder tillträde. Han 1
är således underkastad absolut valtvång i sex ämnen. Läg- j
ger man härtill, att tvifvelsutan alla komma att läsa
historia om icke för annat, så åtminstone för skrifningarna i
modersmålet, så befinnes greks s. k. valfrihet inskränkt
till några helt få småämnen, hvilka — oafsedt deras
bildningsvärde i och för sig, hvilket det naturligtvis icke faller
någon in att bestrida, — på skolans n. v. schema intaga ett
ganska blygsamt utrymme.
Läroverksstadgans § 8, som omsluter en af
hörnstenarne i den nya organisationen, blir sålunda för den
grekläsande i väsentlig mån en död bokstaf.
Han är äfvenledes sämre ställd än de
lärjungegenerationer, som aflade mogenhetsexamen efter 1878-års stadga
(och äfven förut), hvilken gaf examinand rätt att vara
underkänd i ett ämne hvilket som helst med undantag af
modersmålet i såväl skriftlig som muntlig examen, utan
att detta behöfde hindra hans examens godkännande.
Det synes vara uppenbart, att någon ändring i här
berörda förhållanden är behöflig eller måhända rent af
nödvändig för den grekiska bildningslinjens bestånd. Men
ehuru en fullständig jämlikhet mellan de olika linjerna vore
önskvärd, kan gifvetvis en sådan ej åstadkommas utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
