- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Fyrtiofjärde årgången. 1908 /
431

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Folkskolan som bottenskola.

Af E. Schwartz.

I »Svensk läraretidning» för den 14 sistlidne oktober
meddelas ett uttalande af kanslirådet P. E. Lindström
rörande frågan folkskolan såsom bottensköla, hämtadt
enligt uppgift ur den nya upplagan af professor W. Reins
»Encyklopädisches Handbuch der Pädagogik». Uttalandet
i fråga, som utgör en del af en redogörelse för det svenska
undervisningsväsendet, är rätt märkligt och icke utan ett
visst aktuellt intresse, hvarför vi anse oss böra återgifva
det. Tyvärr ha vi icke kunnat konstatera autenciteten af
den i Svensk lärartidning anförda svenska texten med det
tyska originalet, enär då detta skrifves (i november),
resp. häfte ännu icke hunnit fram till den svenska
bokhandeln. Men grundade skäl finnas att anse Svensk
läraretidnings text fullt autentisk. Den lyder som följer:

» Skolan är på en gång ett alster af kulturen och ett
medel för kulturen. Det säger sig därför själft, att de allmänna
kultursträfvandena måste afspegla sig i skolans historia.
Samma demokratiseringens lag, som vållar, att den
politiska maktens tyngdpunkt förflyttar sig från öfverklassen
till medelklassen och slutligen till underklassen, gör sig
äfven gällande i skolväsendets utveckling. Från social
synpunkt sett var de högre skolornas mål fordom ett
alltigenom aristokratiskt. Vid det högre skolväsendets
ordnande togs hänsyn blott till de högre samhällsklasserna.
Det under förra hälften af föregåeiide århundradet
uppställda krafvet på »enhet och medborgerlig het j det
offentliga undervisningsväsendet» var ett uttryck för
medelklassens, särskildt borgareståndets, fordran på att vid de
högre skolornas organisation komma i betraktande.
Genom skolreformen af 1904 har denna fordran blifvit inlöst.;
Förut fördes kampen om skolan mellan öfverklassen och
medelklassen. Denna kamp är nu bilagd, och resultatet är
enhetsskolan af år 1904. I framtiden kommer kampen
om skolan att föras mellan öfver- och medelklassen å ena
sidan samt underklassen å den andra. Med ali sannolikhet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:44:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1908/0441.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free