Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
466
anmälningar ocii recensioner. 466
som om yttersta målet vore att bibringa honom färdighet i
lösning af vissa typer af uppgifter, som bruka gifvas i
stu-dentskrifningarna. Tyvärr gestaltar sig saken allt för ofta
så, men läroboken bör ej förleda lärjungar och lärare till
att låta detta missförhållande bli regel.
Några smärre otydligheter, som fallit i ögonen vid en hastig
genomläsning må anföras. Förf. älskar att på många ställen använda
uttrycket »tvärtom», t. ex. »om en vinkel ökas eller minskas med
ett jämnt antal räta vinklar eller tvärtom» (sid. 6). Nybörjaren torde
ha svårt förstå, hvad därmed menas. — Förf. vill betona, och det
visar sig nog behöfligt att så göra, att man ofta har gagn af att
ersätta en produkt af sinus och en cosinus med halfva summan af eller
halfva skillnaden mellan två sinus o. s. v. Därvid användes det
korta, men som jag tror något svårförstådda uttrycket, att det
stundom kan vara med fördel förenadt att »omvända» vissa formler (sid.
41). Här är ju frågan om rena identiteter, så att någon ändring af
formlerna for sagda ändamål tarfvas ej. -— Då förf. (sid. 18) nämner,
att en triangel är bestämd af tre element, hvilka dock icke kunna
vara de tre vinklarna, anföres såsom skäl: »vore nämligen endast de
tre vinklarna kända, så skulle ekvationen A + B + C = 180° icke vara
af någon nytta». Detta låter puerilt. Nog vet väl den, som
studerar trigonometri, att om två vinklar äro gifna, så är den tredje
bestämd af den anförda ekvationen, hvilken väl då »varit till nytta»
vid dennas beräkning. Såsom möjlighets villkor vid trianglars
beräkning är det knappast behöfligt att angifva, att »hvarje gifven vinkel,
äfvensom två gifna vinklars summa är större än noll», då ju detta
omedelbart ligger i sakens natur. — Vid den geometriska
framställningen, hur de trigonometriska funktionerna bekvämt låta uttrycka
sig i en af dem hvilken som hälst, borde i en anmärkning ha
tillfogats någon reservation beträffande tecknen (sid. 25). — Det sätt,
B
hvarpå förf. (sid. 32) visat, huru tang uttryckes i sin B och eos B
är opraktiskt, då intet skäl anförts, hvarför det valda tecknet är det
riktiga under alla omständigheter. — Förf. framhåller (sid. 36), att
då i uttrycken n . 180°, n . 360° o. s. v. »n skall successivt genomlöpa
alla positiva och negativa heltalsvärden, är det tydligen likgiltigt,
hvilket tecken man ger detsamma», men i alla fall bör man undvika
x b x
(sid. 37) att efter hvartannat skrifva Tf = 3 x + n . 180, = n. 180.
Detta ser stötande ut och undgås genom att i stället för första
ekva-x
tionen sätta: 3 x = g- + n . 180, o. s. y. — För att afgöra, när
uttrycket y = 2 eos2 x + 3 är maximum eller minimum (sid. 42), är det
alldeles obehöfligt att ersätta det med y = eos 2 x -f 4. Det exempel,
som gifvit upphof till denna ekvation, lämpar sig ej så värst bra för
5 + 3 tang2 x
sitt ändamal. Det är väl ännu enklare att i stället för y = -z.—;—;-s-
^ 1 + tang2 x
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
