Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om införandet af de kemiska grundbegreppen
på fullt empirisk grund.
Af Knut Bohlin.
1. Empiriska kontra metafysiska förutsättningar.
Den grundläggande kemiundervisningen erbjuder,
synes mig, bland alla naturvetenskaper de största
svårigheterna. Orsakerna härtill ligga för det första däruti, att
kemien sedan lång tid klädt sig i ett språk, som så
väsentligt afviker från allt annat språk, och för det andra däri,
att detta språk blifvit kemisterna en sä daglig
förnödenhetsartikel, att de flesta af dem knappast kunna öfversätta den
•enklaste kemiska erfarenhet på vanligt språk. För det
tredje har detta språk utvecklat sig i samband med en
filosofisk åskådning om materien, atomteorien, hvilken genom
vanans makt så fastnat i den kemiska tankegången, att
kemister betrakta den som en själfklar och nödvändig följd
af de kemiska fenomenen, och som den kemiska forskningens
skönaste frukt. Det egendomliga är nu, att detta till
åskådningen fullt metafysiska (= på andra sidan om ali
möjlig erfarenhet liggande) objekt skenbart kan behandlas
fullt empiriskt, och i följd däraf verkligen och i praktiken
viktiga erfarenheter kunna göras. Detta har emellertid
endast den grunden, att hvarje kemiskt faktum af kemisten
ögonblickligen öfversättes på ett metafysiskt
åskådningsspråk, som återigen vid hvarje praktisk operation lika
snabbt och omedvetet öfversättes tillbaka till den direkta
erfarenheten. Men så stor är vanans makt, att kemisten
oftast tager sin metafysiska åskådning för den djupare
■erfarenheten och erfarenheten själf för ett oväsentligare
fenomen. Jag tager ett exempel. Hela läran om de
organiska ämnenas konstitution innebär den åskådningen, att
de bestå af atomer, lagrade och kedjade i rummet på
alldeles bestämdt sätt. Detta är en metafysisk åskådning.
Den kemiske forskaren märker härom vid sin’ forskning
ingenting, det enda som uppenbarar sig är en viss följd och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>