Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
480
knut bohlin.
ordning i reaktionernas förlopp. Detta är det
erfarenhets-mässiga. Det atomistiska skrivsättet åskådliggör och
bevarar åt minnet dessa reaktionsföljder och
reaktionssammanhang ; den atomistiska åskådningen förkroppsligar
skriftecknen till atomer -och ordningsföljden i reaktionerna
till vissa placeringar af atomerna. Så betraktas den
sålunda vunna åskådningen som den djupaste sanningen och
det ursprungliga fenomenet betraktas som våra sinnens
svaga spegling af det förra.
Möjligen skall jag vid ett annat tillfälle, i denna
tidskrift eller annorstädes, något utförligare behandla
atomteorien som hypotes och pedagogiskt system. Härvid
torde jag också blifva i tillfälle att beröra en del fakta
från ultramikroskopiens och kolloidkemiens områden, i
hvilken man trott sig finna bekräftelse på molekylär- och
atomhypotesens grundpåståenden. Emellertid är det mig
omöjligt att i det följande behandla redan sådana saker
som begreppen enkelt ämne och kemisk förening o. s. v.
utan att snudda vid samma frågas grundprinciper.
För att fullt fatta svårigheten af en begynnande
kemiundervisning måste man göra klart för sig olikheten i den
intellektuella situationen mellan lärjungen och läraren.
Kemisten, som en rum tid, t. ex. ro år, behandlat sin hjärna
med en tankegång, blir genom vanans makt benägen att tro,
att denna är i förhållande till de gifna fenomenen den enda
möjliga och naturliga. Att befria sig från en tioårig
tankegång kräfver minst lika mycket, om ej större
intellektuellt arbete än att tillägna sig den. Den åskådning som
är kemistens a och o, den atomistiska, har han från första
stund insupit parallelt med den rena kemiska erfarenheten,
om icke rent af, som ofta varit fallet, den atomistiska
åskådningen skapats först och den verkliga erfarenheten
fått komma efter. En helt annan är barnets situation, då
det sättes att första gången göra kemiska erfarenheter.
Barnet-ser t. ex. ett stycke glödande kol försvinna i en
syrgasatmosfär, det ser att en ny gas uppstått. Men det
ser ingenting af atomer, nej icke ens en kemisk förening.
Redan i detta ord sticker metafysiken fram, för så vidt
man framställer saken så, att kolet och syret fortfarande
finnas kvar, men förenade, fast de dock försvunnit. Intet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
