Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om införandet af de kemiska grundbegreppen. 481
barn skall af sig själf komma på en sådan idé. lika litet
som de första kemisterna kommo på den tanken. I
koldioxid finnas kol och syre, men blott begreppsmässigt
taladt, under det att den atomistiska åskådningen anser att
kolet verkhgen finnes i koldioxiden. Då det senare uttrycket,
»verkligen finnes», kort och godt betyder är förnimbart,
så är ett sådant åskådningssätt meningslöst.
Det är mer än sannolikt, att mången skall betrakta
detta som — låt oss säga — ett besynnerligt tal. Lättare
torde det vara att bringa enighet därom, att mångskiftande
kemiska erfarenheter gjorts under århundraden, innan
begreppen atomvikt, molekylarvikt, kemisk förening, element
o. s. v. uppstodo, erfarenheter, som äro af betydelse ännu
i dag, såsom metoderna att framställa olika syror och
baser. Till grund för atom- och molekylarviktsbegreppen
ligga kvantitativa erfarenheter om vikt och volym, ja till
och med begreppet kemisk förening innehåller i sin.
pregnantaste form erfarenheten om att den kemiska föreningens
vikt är = summan af beståndsdelarnes vikter. Den på
erfarenheten om multipla viktsproportioner grundade
hypotesen kom ännu senare och sist kom det kemiska
teckenspråket. Är det icke då orimligt att tänka sig, att ett barn
skall från första stunden få dessa ’begrepp, som historiskt
fordrat århundradens förarbeten, så att säga till skänks,
utan att det straffar sig så, att det hela blir en meningslös
abstraktion?
Hvarje tidrymd medför nya upptäckter och framför
allt nya teorier. Det är ett vanligt fenomen, att nitiska
pedagoger vilja börja sin undervisning med den nyaste
teorien, som naturligtvis är den ändtligen funna sanningen,
och föraktar att stå kvar på en »antikverad» ståndpunkt.
Detta sammanhänger med en fördomsfull syn på hvad en
teori är. En teori sådan som t. ex. atomteorien eller den
elektromagnetiska ljusteorien är aldrig »sannare» än en
annan, som gäller samma fenomen, lika litet som engelskan
är ett »sannare» språk än hottentottskan. Men den ena
teorien kan kanske bättre uttrycka (beskrifva) åtskilliga
fenomen, som sämre eller kanske icke alis kunna beskrifvas
af den andra, liksom det till äfventyrs låter beskrifva sig
saker på engelska, som skulle vålla oöfvervinnerliga svå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
