- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Fyrtiofjärde årgången. 1908 /
487

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

om införandet af de kemiska grundbegreppen. 487

identisk med den af naturvetenskapsmän så ofta föraktade
filosofiens »Ding an sich». Konstitution är således
erfarenhetsmässigt ingenting annat än en abstraktion (ett begrepp),
byggd på en vidlyftig rad kvantitativt uppmätta reaktioner
{.sinnesförnimmelser). Detta gäller äfven den organiska
kemien, där konstitutionsformeln blott är ett
konventionellt uttryck för reaktionsriktningar och reaktionsföljder,
för den ordning, i hvilken ett kompliceradt ämnes
dekomposition äger rum.

Om man nu definierar »syra» genom dess smak, så
grundar man begreppet så direkt som, möjligt på
förnimmelserna och ej på långa abstraktionskedjor som lärjungen är
oförmögen att hålla ihop. Själfva lakmusreaktionen är en
paralelIreaktion till smaken, känsligare än smaken och i
många fall mindre riskabel.

Det kan tyckas, att man med en sådan utgångspunkt
för begreppen syror och baser skall stöta på svårigheter.
En sådan svårighet är t. ex. den att inom smak- och
lak-musreaktionens ram få in de olösliga metallhydraten bland
baserna. Saken är enkel nog: de olösliga metallhydraten
äro alis inga baser i primär mening, i: o emedan de äro
olösliga, 2: o emedan de i allmänhet icke äro några
hydro-xylföreningar. Att kalla olösliga ämnen baser är särskildt
ur modern synpunkt olämpligt, då jonbildningen,
elektrolytisk ledningsförmåga etc. äro kännetecken för baser, syror
och salter. Än värre är, att de s. k. metallhydraten1)
visat sig helt enkelt vara oxider med växlande vattenhalt, s. k.
hydrogel eller absorbtionsföreningar. Någon förening Fe (OH)3
finnes icke, blott en förening Fe2 O3 aq. Formeln Fe(OH)3
är en teoretisk konstruktion ex analogia och orsaken till att
man kallat den kolloidala lösningen af oxiden för en bas
är helt enkelt den, att den med syror reagerar under bildning
af ett salt liksom en äkta bas. (Historiskt har ordet bas
en annan betydelse). På samma sätt förhålla sig Al
(OH)s, kiselsyrehydraten o. s. v. De olösliga baserna äro
således baser endast ex analogia.

Att definitioner sålunda utvidgas att ex analogia gälla
utöfver den ursprungliga begränsningen är en både nyttig

Om alla vill jag lämna därhän.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:44:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1908/0497.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free