Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
486
knut bohlin.
abstraktioner utan underlag af de rumserfarenheter, på
hvilka de grunda sig.
Ett grundläggande af det kemiska formelspråket
deduktivt från atomhypotesen är ett analogon härtill, blott
ännu absurdare. Framställningen af ett helt vetandes
område i ett deduktivt system må medföra så stor fördel
och intellektuell tjusning som helst, för den första
undervisningen lämpar den sig ej och blir kort och godt en
absurditet.
3. Baser, syror oeh salter.
Den benägenhet, som jag påpekat, att begynna
naturvetenskaplig undervisning med den sista teorien, är
ingenstädes starkare än i kemien. En sådan benägenhet visar
krafvet att grunda den pedagogiska framställningen af
syror, baser och salter på den elektrolytiska
dissociationsteorien direkt, och från första stunden definiera syrorna
som »vätesalter», d. v. s. elektrolytiskt dissocierade
väteföreningar, där den ena jonen är väte. Jag är enkel nog att
anse, att syrornas första egenskap är att vara sura, hvilket
är definitivt riktigt, äfven om den elektrolytiska
dissociationsteorien en vacker dag skulle ramla. Vill man
definiera syrorna från deras »konstitution» och deras
elektrolytiska egenskaper har man en lång väg att gå, innan man
når fram, en lång rad af erfarenheter att göra och
kombinera. Ja raden blir så lång, att det knappast är troligt att
ett barn skall kunna hålla ihop den, och då sväfvar
alltsammans i luften.
Om jag definierar en syra ur dess egenskaper, sur smak,
rödfärgning af lakmus etc. kallar man dessa för syrans
reaktioner. Mellan reaktion och »konstitution» finnes nu
ingen motsättning. Ett ämnes reaktioner äro dels alldeles
direkta t. ex. dess färg, smak, lukt, tyngd, dels mera
indirekta, såsom de fenomen det visar vid olika temperaturer,
i beröring med andra ämnen o. s. v.; dessa indirekta
reaktioner äro i sista hand också sinnesförnimmelser hos osa
liksom de direkta. Dessa förnimmelser kalla vi ämnets:
egenskaper. Något annat än dessa egenskaper är oss
fullkomligt obekant; att ett ämnes egenskaper uppbäras af
någonting utom vår erfarenhet är i alla händelser en hypotes,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
