Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om införandet af de kemiska grundbegreppen. 491
af smakförnimmelser är själfklart. Men ehuru endast
lösningen har smak, kallar man med en helt visst outrotlig
terminologi äfven det olösta ämnet syra resp. salt. Då en
analys visar, att i lösningen finnas minst två, ofta flera
ämnen (joner), af hvilka endast ett bestämmer smaken,
bibehåller man dock namnet syra resp. salt för hela
blandningen. Då man nu funnit, att ämnen, hvilkas lösningar
äro syror, oftast innehålla väte, definierar man syror som
väteföreningar. För att undgå undantag sådana som t. ex.
CO2 å ena sidan, NH3 å den andra, skjuter man imellan de
hypotetiska reaktionerna CO2 + H2O = H2CO3 och NH3 +
H2O = HåNOH för att få fram öfverensstämmelse med
regeln. Sålunda fortskrider den terminologiska
anpassningen med utvidgningar ex analogia af de ursprungliga
begreppen.
Det anförda torde visa, att en definition af syror och
baser icke är genomförbar ur en synpunkt, hvilken man än
väljer, hvilket ej bör väcka förvåning, då våra begrepp
liksom alla systematiska hjälpmedel äro ofullkomliga.
Under sådana förhållanden väljer jag obetingadt den
utvägen, att definiera syror och baser ur deras omedelbara
och naturligaste reaktioner och sedan ex analogia utvidga
definitionens gränser vid fortsatt analys af deras egenskaper.
Detta öfverensstämmer också faktiskt med den mänskliga
begreppsbildningsprocessens förlopp öfverhufvud taget.
Hvad själfva lakmusreaktionen beträffar så har .den
vissa företräden framför reaktionen med fenolftalein etc.
om man förstår att begagna den, i det lakmus ger reaktion
på både syra och bas och dessutom anger neutral reaktion
(approximativt). Lakmus liksom indikatorer i allmänhet
är en svag elektrolyt. I rent tillstånd är lakmus en syra,
röd till färgen; dess lösning i absolut alkohol är röd. Vid
lakmusens dissociation i vatten uppstå blå anjoner. Då
dissociationen är mycket svag, uppstår i någorlunda
utspädd lösning en violett blandning mellan den odissocierade
syrans röda och anjonens blåa färg. Tillsättning af en syra
(vätejon) upphäfver dissociationen och den odissocierade
lakmusens röda färg uppträder, tillsats af en bas
(hydroxyl-jon) neutraliserar den svagt dissocierade lakmusens vätejon,
så att nya mängder anjon, som är blå, oupphörligt bildas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
