Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om införandet af de kemiska grundbegreppen. 497
I stället för denna enkla efter fysikalisk metod
uttryckta lag, som visar relationen mellan två fysikaliska
storheter, inför man genom molekylarviktsbegreppet
hvardera af dessa storheters relation till en tredje. Detta blir
blott ett indirektare sätt att säga samma sak och detta gör
man naturligtvis i ett helt deduktivt systems intresse. Man
må blott icke tro, att man med dessa metoder »bestämmer»
molekylarvikten. Då erfarenheten visat den nyssnämnda
relationen hos förgasbara och i samma lösningsmedel
lösliga ämnen, öfverför man detta åskådningssätt på icke
förgasbara ämnen och säger med hjälp af deras
fryspunkts-nedsättning ex analogia, hur stor deras gastäthet skulle
vara, om de kunde förgasas.
Jag har i korthet sökt visa, att hela det vanliga kemiska
framställningssättet kan ersättas af ett fullt empiriskt,
begreppsmässigt. Om tid och utrymme medgåfve, vore
det lätt att mera i detalj utföra detta. Detta
framställningssätt bibehåller det historiskt gifna formelspråket,
atomvikter, molekylarvikter o. s. v. I kemien som i
hvarje annan vetenskap finnas två skilda saker: fakta
och sätten att uttrycka fakta. Blott den metafysiska
föreställnings verld, som ligger mellan fakta och deras
begrepps-mässiga framställning, blir på detta sätt eliminerad.
Tecken tyda på, att vi stå inför en vändning inom
naturvetenskapernas framställning. Men denna liksom
alla andliga revolutioner behöfver lång tid för att mogna.
En ständigt växande skara af naturforskare och filosofer
af naturvetenskaplig läggning börja göra front mot
naturvetenskapernas metafysiska hypoteser, för så vidt de vilja
förhäfva sig till att gifva en verldsbild, en föreställning om
en verklig värld med real existens. Namn sådana som Mach,
Kirchhoff, Ostwald, Avenarius, Petzhold, Verworn, Duhem
tillhöra denna riktning. Ja, en af fysikens största
teore-tici, Herz, tillade dock fysikens hypoteser ingen annan
realitet än begreppsrealiteten; han har t. o. m. skrifvit en
mekanik — mig personligen obekant — utan att tala om
kraft.
Den allmänt gängse materialistiska åskådningen inom
naturvetenskaperna, som inom kemien och vissa delar af
fysiken firar metafysiska orgier, är till en viss grad tolerabel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
