Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
FOKLKSKOLAN SOM BOTTENSKOLA. 8
gogisk plan för undervisningen i folkskolan-bottenskolan
och de skolor, som skulle ställas på denna botten.
Åtminstone vid sidan av de sociala synpunkterna vore de
pedagogiska förtjänta av beaktande.
Och vilka äro då de sociala synpunkterna, som enligt
inledarens mening böra ställas i främsta rummet? Man
talar om klassskillnadens upphävande, när olika klassers
barn gå i samma skola. Vänskap från de åren, som här
äro i fråga, står sig väl dock endast sällan, när livet, ja redan
högre skolklasser föra vännerna isär. Men samförstånd
mellan samhällsklasser då, om också icke vänskap? De förstå så
litet av samhällsklasser, skolkamraterna i vanliga fall.
Den frågan finns givet icke för dem. Det skulle också
lätt kunna hända, att »grevesonen» just i skolan tycker sig
komma under fund med »vem han är», rik mans barn
likaså. Och under sådana intressespänningens tider som
nu, kan det väl hända, att arbetsgivarens son alldeles
onödigt och förtidigt och på ett bittert sätt av klassmedvetna
arbetares barn ryckes in i klasskampen. Det finns även
sådana exempel som detta: brukspatronen ville just, att
hans son skulle vara kamrat med arbetarens, men när
strejken kom, blev det snart omöjligt.
Inledaren hade framhållit, att man icke från Norge kan
hämta uppmuntrande erfarenheter i denna fråga. j Det
trodde också talaren. Läs ledande norrmäns uttalanden
i det senaste finska skolkommitté-betänkandet (våren 1908).
En annan talare hade upprepat det någon gång hörda
talet-om gynnsamma erfarenheter från Schweiz. Talaren visste
icke, vilka skolor som åsyftades eller vilka erfarenheter.
Schweiz är i sitt skolväsen lika brokigt som kartan över
Schweiz i Stielers atlas. Men talaren menade sig kunna
från Schweiz framlägga många bevis för att med det lägre
skolväsendets demokratisering följer svaghet i det högre
undervisningsväsendet.
Ett ord ännu. Inledaren vill av sociala grunder
utsträcka bottenskolan men endast ett år. Kan det visas, att
en dylik reform är lämplig ur pedagogisk synpunkt: kan
det t. ex. visas att den första realskoleklassen bör läggas
till småskolan eller att svenska barn ej mera kunna med
fördel börja lära främmande språk vid 9 års ålder, så må
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
