Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER. 215-
<Juellenbuch B. IV—VI. Detta sistnämnda är t. ex. fallet med! den
sid. 183—185 intagna berättelsen från husiterkrigen, hvilken Sevin
angifver sig hafva tagit ur Erler, Deutsehe Geschichte, men för
hvilken Wichmann Mott angifver urkällan «den samtida Bericht
Martins von Volkenhain atis dem Hussitenkriege«, hvarvid han
emellertid råkat taga fel på namnet, antingen han läst den tyska
stilens B som V eller trott sig hafva att göra med ett tryckfel.
Bol-kenhain blir så Volkenhain både i registret och sid. 185. På
liknande sätt har det gått med? det enligt uppgift ur Hexenhammer
hämtade utdraget ur Innocentius VIII:s bulla om häxprocesser,
där Innocentius VIII blifvit förvandlad till den III både i registret
och sid. 203, fast årtalet 1484 står tätt invid.
Möjligen beror författarens försäkran, att han reviderat flere
af Lövs styckem, på en förväxling af hans förhållande till de ur
Se-vins Kvellenbuch öfversatta, ty där tyckes han verkligen hafva
pröfvat och åtminstone i ett fall jämfört med originalet. Det
gäller läsebokens första stycke, upptagande mer än tredjedelen af
Tacitus Germania. Den allmänna delen (kap. 10—18, 21—27)
tyckes vara öfversatt från Sevfn under jämförelse med originalet eller
tvärtom och är ganska bra gjord. Sevin har emellertid utdrag
äfven ur föregående kapitel samt ur 19 och 20; och utom att förf.
här gallrat har han ock ur den speciella delen tillagt skildringen om
svioner, ester och finnar (kap. 44—46), som ej finnes hos Sevin.
Men det. skulle han icke hafva gjort, ty låt oss höra, huru han
öfversätter, när han kommer på egen hand!
Det berömda stället om svearnas farkoster, som är en så
mästerlig skildringr att den ställde oss Nydamsbåten för ögonen, innan
•den ännu var uppgräfd, lyder hos Tacitus: «Forma navium eo differt,
quod utrimque prora paratam semper appulsui frontem agit; nec
velis ministrantur nec remos in ordinem lateribus adjungunt.
So-lutum ut in quibusdam fluminum et mutabile, ut res poscit, hinc
vel illinc remigium. (Skeppens form är därutinnan olika vår, att
bägge stammarna kunna brukas till framstam; de hafva ej segel
och fästa icke årorna i ordning vid sidorna. Åror (och roder)
sitta lösa såsom på vissa flodbåtar och rodden kan efter
omständigheterna kastas om). — Det blir på svenska hos Wichmann:
«Deras skepp ha den egendomligheten, att framstammen i bägge
ändarna är duglig att landa med; dessa skepp styras icke med
segel och hafva Inga rader af åror vid sidorna. Styret är icke fastsatt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
