Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRAMÅT ELLER TILLBAKA?
287
ken princip är fundamental för matematiken lika väl som
för hvarje annan vetenskap.
Sedan gränsbegreppet derivata på antydt sätt ur
konkreta exempel blifvit härledt och på det sättet blifvit
lärjungens andliga egendom, då kan och bör man generalisera. Det
förefaller att detta förfaringssätt skall minska farhågan för
öfveransträngning, jämte det att lärjungen får en vidgad
syn på saken.
Vid alla diskussioner öfver denna fråga framgår tydligt
att motståndarna till reformen tänka sig, att först skall hela
den gamla matematikkursen bibringas på samma sätt som
hittills i något sammanträngd form för att få rum med det
nya, och därefter skall som en spets på det hela läsas en
smula differentialkalkyl. Den uppfattningen hafva reformens
motståndare i Tyskland1) likaväl som i Sverige. Det är
denna missuppfattning, som gör sig gällande, då man såsom
herr Meyer söker räkna ut hur många timmar, för att ej
säga minuter, det skulle taga att bibringa lärjungen den i
undervisningsplanen upptagna kursen i differentialräkning.
Därmed förklaras också de från motståndarnes sida yppade
farhågorna för ytlighet och öfveransträngning.
Man har sagt, att under nuvarande förhållanden äro
kunskaperna fasta, ty läraren kan bestämdt säga,2) hvad
lärjungen vet eller icke vet. Har han däremot förvärfvat
förtrogenhet med derivatbegreppet, så blifva kunskaperna
ytliga. Det är svårt att tro, att kunskaperna behöfva vara
ytliga eller lärjungarna öfveransträngda, om de utan att
hafva fått vare sig undervisningstimmarnas antal förstoradt
eller hemarbetet förökadt således med ungefär samma
arbetskvantitet som förut blifvit höjda till en högre nivå.
2.
I sitt arbete Elementarmathematik vom höheren
Standpunkte aus3) ger F. Klein en framställning af två
väsentligen olika riktningar i matematikens utvecklingshistoria. Den
1) Weinmeister loc. cit.
2) Yttrande vid lärarmötet i Falun 1909.
3) Del I, Autograferade föreläsningar, Leipzig, Teubner, 1908.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
