Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
£288
EBV ARD GÖRANSSON.
ena riktningen, hvilken, såsom varande den äldre, ligger till
grund för skolmatematiken, karaktäriseras såsom en
parti-kularistisk uppfattning af vetenskapen, hvilken
sönderstyc-kar dess totala område i en serie af från hvar andra skarpt
begränsade delar. Idealet för denna riktning är en
»vackert utkristalliserad logiskt i sig sluten uppbyggnad’ af hvart
och ett af dessa specialområden.»
Med den begränsning, skolmatematiken hittills haft, är
det således lätt förklarligt, om man föreställer sig »att
matematiken i sin helhet icke består i något annat än en
fylligare, t. o. m. öfverflödig, utvidgning af de delar, som
elementar-matematiken omfattar»; ett sysslande med »svårare
konstruktionsuppgifter,» deduktion af »möjligast många
formler,» o. s. v.1) Det nuvarande systemet vid
matematikundervisningen leder väl om något till, att studenten
öfver-skattar sina egna matematiska kunskaper och underskattar
matematiken öfverhufvudtaget som vetenskap.
Uppfostrade under sådana förhållanden, är det också
förklarligt att filologer och teologer underskatta
matematikens betydelse för allmänbildningen, d. v. s. förmåga att
tillgodogöra sig och deltaga i nutida kulturella sträfvanden.
Erkännansvärda undantag finnas, såsom de, som beklaga
att det matematiskt-naturvetenskapliga inflytandet vid
våra gymnasiers organisation ledt därhän, att de lärjungar,
som studera grekiska, icke kunna deltaga i
matematikundervisningen, hvilket i sin tur bidrager till, att antalet alumner
å denna bildningslinje allt mer decimeras. På mötet i Falun
åter yttrades under lifliga bifallsrop: »förskona oss från ali
matematik på våra klassiska gymnasier!»
Dessa, som uppenbarligen representera den allmänna
meningen inom vissa kretsar i Sverige2), kunna för sin åsikt
1) A. Voss, Über das Wesen der Mathematik, Leipzig und Berlin, Teubner
1908.
2) Det förtjänar å andra sidan framhållas, att humanistiska kunskapernas
bildningsvärde ofta underskattas af matematici och naturvetenskapsmän.
Exempelvis har detta tagit sig uttryck i ett yrkande på, att
kristendomsundervisningen bör utgå på gymnasium, eller i allmänhet när gossen konfirmerats,
och däri skulle jag själf vara den förste att instämma, om jag icke vore
öfvertygad, att undervisningen sedan min egen skoltid reformerats i detta ämne.
I Tyskland finner man också dylika motsättningar mellan målsmännen för
olika bildningslinjer. Så t. ex. diskuterades vid ett sammanträde af Verein zur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
