Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRAMÅT ELLER TILLBAKA?
289
åberopa talrika auktoriteter från sitt eget läger, ett namn,
sådant som Mommsen för att ej tala om grundläggaren af
det moderna tyska skolväsendet Johannes Schulze, som 1837
fällde det ofta citerade yttrandet: »i en enda rad af
Cornelius ligger mer bildande kraft än i hela matematiken.» Gent
häremot må det tillåtas mig anföra ett yttrande af F.
Linde-mann, själf en matematiker af rang, som visar sig hysa en
synnerligen hög uppskattning af den klassiska bildningen:
»Ehuru nu för tiden matematiken är det enda språk, genom
hvilket i forntiden knappt anade naturlagar låta formulera
sig, och ehuru matematiken är vårt enda hjälpmedel att
förstå dem, hur få inhämta ändå i våra dagar, hvad
matematiken är till sitt väsen! Det senare består icke i
konstruktion af trianglar ur olämpligast möjligt valda element, icke i
slående i logaritmetabellen eller upprabblande af
trigonometriska formler, hur nyttiga dylika öfningar än äro. Man kan
tryggt säga, att den, som i våra dagar lämnar gymnasiet,
icke har den minsta aning om, hvacT matematik egentligen
är, hvad denna vetenskap presterar eller hvad vi hafva den
att tacka för. Honom fattas en god del af kunskapen om
lagbundenheten i naturen, honom fattas just det, som de
grekiske filosoferna sträfvade efter som det högsta». Samt
vidare: »Hur många vörda en Newton eller en Leibnitzl Hur
många hafva en djupare föreställning om det oförgängliga i
hvad desse män skapat! Häri ligga rötterna till vår nutida
bildning, här den sanna fortsättningen, till hvilken den
antika visheten sträfvade, hvilken för mer än två tusen år sedan
kom att stå still i sin utveckling genom Aristoteles’ förtidigt
Förderung des mathematischen und naturwissenschaftlichen Unterricht,
huruvida det icke vore lämpligare att kalla reformsträfvandena
naturvetenskap-ligt-matematiska, för att ej betona det matematiska momentet, hvilket har en
dålig klang i en del öron. Men framförallt må framhållas det samarbete, som där
gör sig gällande vid reformförslag i olika ämnen och den förståelse för olika
bildningsämnens kraf, som där tager sig uttryck vid gemensamma
förhandlingar mellan olika ämnens representanter. Som bevis härpå må anföras
sammankomsten af tyske skolmän och filologer i Basel 1907. Från detta möte
föreligger en samling synnerligen läsvärda föredrag: matematik och
naturvetenskap, fornkunskap, moderna språk, historia och religion, hvart och ett af
märkesmän inom sitt fack, nämligen af respektive F. Klein, P. Wendland,
Al. Brandi och Ad. Harnack samt utgifna under den gemensamma titeln
Universität und Schule, Leipzig, Teubner, 1907.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
