Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LATINET Å GYMNASIET.
397
förefalla framtida svenska »forskare» så beniga som sfinxens
gåta. Öfver allt snärj es den i språklagarne okunnige vid den
enklaste texttolkning i den förhatliga grammatikens garn.
Det torde vara af intresse att jämföra den nuvarande
latinplanen med förut väckta förslag till »praktiska»
latinkurser. 1872-års kommitté föreslog en obligatorisk kurs för
reallinjen om icke mindre än 30 veckot:r. Dess mål var:
»säker insikt i språkets formlära och allmänna syntaktiska
regler jämte nödig öfning i deras användande» samt tillägnande
af »ett ordförråd, omfattande språkets vanligare ord»,. På
30 t:r fördelade på fyra år skulle utom grammatik och skrif
-ningar läsas blott valda stycken ur Cornelius Nepos och
Cæ-sar1). Denna kurs är dock i så måtto inkommensurabel med
n. v. latingymnasiets, som den var afsedd att vara
grundläggande för språkbildningen samt att bibringa äfven realisterna
just den träning i abstrakt logiskt tänkande, hvilken
nutidsrealisterna ej akta högt eller t. o. m. anse som skadlig för
naturvetenskapernas empiriska metod.
Kommittén af 1882—1884 föreslog en frivillig latinkurs
under de fyra sista åren å reallinjen om sammanlagdt 10
vec-kot:r. Därunder skulle inhämtas »det allmännaste af
formläran och syntaxen till sådan omfattning, att en lättare text
kan öfversättas med tillhjälp af ordbok.» Explikationen
skulle kulminera i en bok af Cæsar. »Helt visst», heter det,
»kommer det att kräfva ej ringa arbete att på jämförelsevis
kort tid inlära ofvanangifna kurs i ett så pass svårt läroämne
som latinet»2). Men så skulle också kursen berättiga till
examina inom filosofiska, medicinska och juridiska
fakulteterna, hvadan alltså latinlinjen med obligatorisk grekiska och
försvagad modern bildning blott skulle väljas af blifvande
präster och lärare i klassiska språk. Den frivilliga kursen
skulle ersätta linjen B och misstänktes vara afsedd att
uttränga linjen A. Förslaget härom karaktäriserades af
lundaprofessorn i botanik, Areschough, som »ett dödshugg i smyg
åt hela den klassiska bildningen i vårt land. »3)
72, 122, 197. Ibm förslag till läroverksstadga 55 ff.
2) 84, 95, 225. Jfr ibm res. 6 ff.
®) I universitetsutl. öfver förslaget.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
