Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
418
ANMALNINGAR OCtt RECENSIONER. 40?
följande. Ali mänsklig vetenskaps form är med afseende på den
vetenskapliga verksamheten den logiska metoden, med afseende
på denna verksamhets resultat det logiska systemet. Hvarje
logiskt system kan ock sägas vara »ett inom ett visst tankeområde
fullständigt helt af bevis.» Och »den metod, som utgör den
systematiska tankeverksamhetens form,» är bevisningen, så att det icke
kan finnas någon annan logisk metod än bevisningen. Därför
måste ock det mänskliga tänkandet slutligen föras »till begreppet
om en tankeform, som är ett fullständigt helt af alla tankar och icke
har emot sig något, som icke är tänkt, utan är fullständigt
själf-bestämdt.» Det är ju då klart, att »en sådan tankeform är det
fullkomliga system, som utgör det absoluta mått, efter hvilket
full-komlighetsgraden hos alla i och genom det mänskliga tänkandet
gifna logiska former mätes.» Denna fullkomliga tankeform är
formen för »den universela och stränga vetenskapen.» »Till sin
idé måste en sådan vetenskap vara den fulländade
begreppskunskapen och sålunda vara ett system af begrepp och såsom sådant
system äfven själf vara ett begrepp.» Emedan det mänskliga
tänkandet är verksamt, så kan detta ej vara »fullständigt verkligt i en
enda tanke;» men från vetenskapens väsende är dock hans
verklighet såsom ett fullt systematiskt begrepp oskiljaktig.» »I ali
sin ofullkomlighet måste därföre den mänskliga vetenskapen i det
hela och i hvar och en af sina särskilda former på något sätt och i
någon grad verkligen vara ett systematiskt begrepp. Endast
genom denna sin egenskap kan hans föremål eller objekt i och genom
honom vara begripet och han själf vara en form af vetenskap eller
systematiskt vetande.»1)
Detta sätt att uppfatta den mänskliga vetenskapens natur är
grundligast bevisadt vara sant af Plato och Boström, hvilken senare
fulländat den förres åsikt i samband med fullständigt tillgodogörande
af de resultat, hvartill Neoplatonikerna, Leibniz, Berkeley och den
nyare idealismens öfriga representanter (Kant m. fi.) kommit.
Hans filosofiska system är närmast besläktadt med Platos och
Leibniz’, men icke någon »förening» af dem eller dyl. Genom
själfständiga undersökningar, såvidt sådant är för en människa
möjligt, har han kommit till sina resultater i afseende på begreppen
vetenskap och sanning.2)
*) Sahlin, Grunclf. i log. II, ss. 2—3, 8—9, 47.
2) Bostr. Skr. I, s. 280; III, ss. 202, not 59, 205, not 65.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
