Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN SCHWEIZISKA FOLKSKOLAN SOM BOTTENSKOLA. 9
tidén för dess lärare åtskilligt större. Vanligen har
pri-marläraren först gått i primarskola 4 år, därpå i
sekundar-skola i 5 år och så i seminarium 4 år, alltså sammanlagdt
13 år, under det att i Sverige folkskollärarens
sammanlagda skol- och seminarietid ofta endast uppgår till 10 år.
Folkskolläraren i Bern hav alltså för att vinna sitt
»Primarlehr er patent■» offrat 1 år mer på studier, än hvad som
hos oss behöfs för att vinna studentexamen och 1/2 år mer
än hvad som i Bern behöfs för motsvarande examen.
Under sådana förhållanden är det ju ej så underligt, att vid
alla schweiziska universitet kunna innehafvare af
Primar-lehrerpatent låta inskrifva sig, 0111 ock förbildningen icke
är tillfyllest inom alla fack och för alla examina. — Trots
denna långa lärareutbildning anses han ej tillräckligt
rustad för att med framgång kunna sköta undervisningen i
Sekundärschulen, utan för att vinna
sekundarlärarekom-p et ens, »Sekundarlehrerpatent », har han att till ett års
lärarverksamhet ytterligare foga studier under 4 semester
(motsvarande 2 år) vid universitetet i den s. k.
Lehramtschule. Den som aflagt studentexamen kan omedelbart
börja i Iyehramtschule, men måste då för
sekundarlehrer-examen styrka, att han besökt pedagogikkursen i
»Lehramtschule». — Den som vill vinna gymnasiallär ar
ekom-p et ens, »Gymnasiallehr er diplom», går ofta vägen öfver
primärskolan, progymnasium (eller sekundarskola) och
Ober-gymnasium till universiteten, där han minst 3 år, men
enligt uppgift af en professor vid universitetet i Bern
merendels mer än 4 år studerar två hufvudämnen och ett
biämne jämte pedagogik. Dessutom har han att minst 4
veckor följa eller sköta undervisningen i gymnasiets högre
klasser, innan han får aflägga Gymnasiallehrerexamen
(ofta i samband med doktorsexamen). — Till samma
mål kunna emellertid lärarne i de schweiziska
folkskolorna också komma utan studentexamen med stöd af den
bestämmelsen i »Reglement für die Patentprüfungen von
Kandidaten des höheren Lehramtes» af den 16 jan. 1907
att »Sekundarlehrerpatent gilt als Ersatz für das
Maturitätszeugnis». — I Bern är sålunda ej ovanligt, att en
gymnasiallärare börjat sin lärarebana som primarlärare och i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
