Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
CARL GUSTAF HELLSTEX.
Lehranitschule träffas studerande såväl från seminarierna
som från gymnasierna för att blifva sekundarlärare.
Utom skolförhållandena i hufvudorterna Bern och
Zürich ville jag ock något lära känna, hur desamma
gestalta sig i ett mindre samhälle, och fann jag då staden
Luzern vara lämplig mellanstation. Vid mina skolbesök
därstädes fick jag det intrycket, att anordningarne i
allmänhet voro bestämda af mindre förhållanden och däraf
betingade svårigheter att i väl utbildade linjer tillgodose
olika bildningsbehof. Äfven här mötte en sekundär skola,
som synbarligen samlade mycket intresse kring sig, men
uppenbarligen var af annan halt än motsvarande skola
i Bern, i det att hufvudmassan af lärjungarne i
primärskolans 6: te klass fingo i denna fortsatt
utbildning. Som af bifogade schema (Bil. I c) synes, finnas ej
några motsvarande klasser i egentlig mening inom
primärskolan utan blott kortare repetitionskurser
(Wieder-holungsschule) för de svagaste barnen under deras sista
år (de 141de och i5:de) af skoltiden. Sekundarklasserna,
som hvardera här kunde räkna ända till 52 lärjungar,
företedde ej heller den prägel af elitklasser, som fallet var i
Bern. Mera begåfvade lärjungar voro att finna i
Kanton-skolan, som efter pröfning intager de lärjungar, hvilka i
dennas Realschule eller Gymnasium önska aflägga
studentexamen eller vinna utbildning för merkantil
verksamhet. För inträde i gymnasiets första klass förutsättes
»dass der Aspirant mit gutem Erfolge die 5 Klassen der
Primarschule absolwiert hat», för inträde i Realschule,
att han genomgått 6:te klassen af primärskolan.
Krafven ifråga om lärarnes utbildning inom folk- och
sekundarskolorna föreföllo ej heller vara fullt desamma
som inom Bern. För lärareverksamhet i
sekundarskolorna fordrades ej sekundarlehrerpatent och det
seminarium, som i anslutning till sekundarskolan vid
Musegg-strasse utbildade för undervisning inom folkskolorna,
omfattade endast 3 årskurser.
Såsom en egendomlighet i Luzerns skolorganisation
må framhållas, att sekundarskolan och realskolan bygga på
6-årig folkskoleutbildning som underlag, men att man för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
