Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN SCHWEIZISKA FOLKSKOLAN SOM BOTTENSKOLA. 19
skall man också finna mycket, som är belysande för de
ifrågavarande skolornas olika arbetssätt:
Läsår i II 1 III IV Y VI VII VIII Summa
Sverige Folkskola 3 1 4 1 5 4 Läroverk 5 1 5 1 5 1 4 35
Bern Primarschule 5 1 5 1 6 1 6 Progyn 5 1 5 masium 4 1 6 42
Zürich Primarschule 7 1 6 1 7 1 6 1 6 1 6 Progymna- !j sium *) 5 , 1 o1/i ; 4872
*) Sek.-schule samma timantal.
För att med Zürichs undervisningssystem kunna i
matematik hålla jämvikt med exempelvis Bern, har man alltså funnit
nödigt, förutom att dela på klassen, att låta hvarje lärjunge
få ej obetydligt flere räknelektioner. Schemata för de olika
primarklasserna i Zürich utvisa också räknelektioner i
häpnadsväckande stort antal, som synes af följande
öfversikt.
Läsår I II III IV V VI Summa
Zürich 12 10 10 7 7 il 7 I 53
Detta timantal skulle vara ännu större, om ej
klasserna voro blandklasser, till hälften gossar och till hälften
flickor, i hvilka flickorna fingo i timme mindre
matematik än gossarne i klasserna III—VI. Skulle i våra
folkskoleklasser med endast gossar räkneundervisningen
anordnas så, att de fingo likartad lektionstid och arbetsordning,
skulle alltså erfordras mer än 9 timmars räkning i veckan
per klass i stället jör de knappa 4, som nu lämnas. Att offra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
