- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Fyrtiosjette årgången. 1910 /
28

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

28

CARL GUSTAF HELLSTEX.

Bern, där man icke anslutit sig till skolformen: »Sexårig
folkskola som bottenskola» utan där själfva folkskolan
efter 4 års likartad undervisning för alla uppdelade
arbetet på två parallella linjer med sorteradt lärjungematerial
och med två kategorier lärare — primarlärare och
sekun-darlärare — de sistnämnda med akademisk bildning
inom speciella fack Det goda bildningar es idt ätet kan alltså
icke ha sin grund i att nämnda kantoner ha flerårig bottenskola.
Riktigare torde vara att söka förklaringsgrunden i
lärarnes större utbildning, undervisningens mera praktiska
anläggning och dèn längre skoltiden. Mina erfarenheter
från här skildrade studieresa tyckas 111ig sålunda vittna
om, att vår folkskola icke skulle vinna på, att alla
skolpliktiga barn intvingades i densamma under en och
samma undervisning, så att våra likartadt utbildade
folkskollärare finge ensamt bestämma ali vår ungdoms
skolfost-ran under dess sex första läsår. Åtminstone hade man
ju icke, där jag i Schweiz mötte mest tilltalande
skolförhållanden, funnit lämpligt att sammanslå med hvarandra
parallella skolklasser och ställa alla under de minst
utbildade lärarnes ledning. För att inom den första
undervisningen undvika skarpt från hvarandra skilda skollinjer och
lärarekategorier hade man i stället fördelat lärjungarne pä
ännu flera linjer, skaffat mera fackdugliga lärare och
härigenom ökat möjligheterna för individualiserad undervisning
och tillgodoseendet af olika bildningsbehof.

Begynnelsespråket i realskolan.

Uttalande inom Svenska läkaresällskapet.

Dà frågan om latinets ställning i de allmänna
läroverken nu åter kommit på tal,1) torde det vara af intresse
för våra läsare att taga närmare kännedom om ett i denna

’) Vid Svenska humanistiska förbundets» årsmöte den 8 januari
diskuterades ett av »Uppsala humanistiska förbund» inlämnat förslag
om petition angående latinets införande på försök såsom
grundläggande språk (fr. o. m. första klassen) vid ett av statens läroverk.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:45:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1910/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free