Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN SCHWEIZISKA FOLKSKOLAN SOM BOTTENSKOLA. 27
det säkert Literargymnasium med dess större språkliga
kraf, som ansett sig behöfva dessa förberedande klasser.
En väsentlig olikhet mellan progymnasium och sekundär
-skolan röjer sig ju ock däri, att det förra har i sin
läsordning 6 veckotimmar latin i de två högsta klasserna, men
ingen undervisning i fysik och kemi, under det att i
se-kundarskolan ej läses alis något latin men däremot 6
veckotimmar fysik och kemi med lärjungelaborationer i klass
II (den näst högsta klassen) samt slöjd i de lägre klasserna.
Däri aftecknar sig likaledes ett för sekundär skolan
karakteristiskt och betydelsefullt drag. Folkskolan, som i denna
vill göra något för sina mera begåfvade lärjungar, tvingar
ej dessa in i den teoretiserande undervisning, hvaraf
språkgymnasium finner sig mest betjänt, utan lägger
undervisningen här oberoende af detta i praktiskt uppfostrande anda,
så att lärjungarne få hvad de antagas bäst behöfva under
sin fortsatta verksamhet i lifvet, men å andra sidan har
den ej förhindrat att vid dess sida finnes en väg, lämplig för
det mindretal, som syftar till andra mål. —
Skulle jag i korthet sammanfatta, hvad studieresan
gifvit mig för svar på de frågor, jag sökt att närmare
utreda, måste jag säga, att det icke helt och hållet var det
väntade. Jag hade tänkt att finna ett
undervisningsväsen,’ som kunde förklara hos oss förefintlig sträfvan efter
en 6-årig folkskola, där alla skolpliktiga barn samlades
under en och samma undervisning, där man icke kunde
tala om någon slags klasskillnad mellan lärare på grund
af olika utbildning, där man lyckades att i matematik och
öfriga ämnen erbjuda en såväl för praktiska lifvet som för
gymnasierna lämplig förbildning, samt där
folkskolläraren tack vare godt samband mellan seminarium och
universitet ej obetydligt ägnade sig åt vetenskapliga studier.
I afseende på lärareutbildning bekräftades, att
seminariernas kurser i viss mån motsvara gymnasiernas och
att primarlärare kunna inskrifvas vid högskolorna.
likaledes fick jag det intrycket, att folkskoleundervisningen i
Bern och Zürich bibringar flertalet af folkets barn, åtminstone
i matematik, ett högre bildningsmått, än hvad som sker hos oss.
Detta synes mig emellertid alldeles särskildt vara fallet i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
