Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50
ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER.
genom orter med samma polhöjd för »breddcirklar eller latituder t>.
På sid. 41 och 43 förekommer namnet Kepler, på båda ställena
åtföljdt af dödsåret, medan hvarken Tyge Brahe eller Newton fått
ett omnämnande. Eljest bruka ju de tre betraktas som ett
samhörande klöfverblad: Brahe, den flitige och samvetsgranne
materialsamlaren, Kepler, den genialiske bearbetaren af Brahes siffror samt
Newton, snillet som det här förunnades att göra den mest lysande
upptäckt, som vetenskapernas historia öfver hufvud kan framvisa.
Att Copernicus ihågkommes, är naturligtvis i sin ordning, men
ännu mer förtjänt däraf är väl Aristarchos, som redan
århundraden före Kristi födelse framlagt i allt väsentligt samma teori. Att
han i denna sak var årtusenden före sin tid, kan väl näppeligen
anses som hans fel. Förmodligen har förf. hämtat sin historiska
visdom ur Sohlbergs Astronomi och ej vågat sig ut på egna vägar.
Hr J. skrifver t. ex. om Coppernicus: »Den man, som i nyare tider
först insåg, att icke blott jorden, utan ock alla planeter röra sig kring
den stillastående solen, samt att jorden härvid roterar kring en av
sina diametrar, var Kopernikus († 1543),» medan, Sohlberg säger:
»Den man, som först av alla i den nyare tiden insåg, att icke blott
jorden, utan ock alla planeterna ( § 10) röra sig kring solen samt att
jorden under sin kretsrörelse kring solen rullar kring en av sina
diametrar (§9), hette Nikolaus Kopernikus († 1543)». —
Beträffande författarens framställningssätt i rent formelt afseende
nödgas jag konstatera den i allmänhet ledsamma stil, som vidlåder
detsamma, hvarpå särskildt kapitlen »Om polhöjd», »Solens
ställning och dagens längd, etc.» äro exempel. En metod, som nog är
bekväm för förf., är att ersätta fullständiga utredningar med
dussintals frågor utan svar, hvilket verkar ganska irriterande på läsaren.
Slutligen vill jag fästa uppmärksamheten på att vi i Sohlbergs
himmelsglob äga ett genialiskt undervisningsinstrument, som ej
får glömmas bort för modernare, importerade. Detta förbigås
af hr J. med föraktfull tystnad, ehuru han för öfrigt ej tycks ha
varit obekant med lektor Sohlbergs skrift.
Stockholm den 10 oktober 1909.
Frans de Brun.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
